I princip alla svenskar vill öka skyddet av våra hav och stoppa överfisket, enligt en ny opinionsundersökning om skydd av havet och fiskereglering i EU. Åtta av tio svenskar anser att politikerna bör prioritera biologisk mångfald i haven mer.
Regeringen vill flytta ut trålgränsen i Östersjön från fyra till tolv sjömil utanför kusten, helt förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden och öka jakt på säl och skarv. Naturskyddsföreningen är försiktigt positiva.
Varken lantbruksministern eller Havs- och vattenmyndigheten tycks villiga att ta ansvar för att trålgränsen i Kattegatt har flyttats in i stället för ut. På Länsstyrelsen i Halland har man väntat i fem år på att något ska hända och nu reagerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet.
Tidigare varningar om att europeiska trålare fiskar ut haven utanför den afrikanska västkusten har inte hörsammats. I Senegal varnar man för konsekvenserna, som dyrare lokal fisk, ökad arbetslöshet och större migration till EU.
I januari 2004 fick Sverige en ny trålgräns i Kattegatt. Tanken var att öka skyddet och begränsa den trålning som var är tillåten innanför gränsen. I stället kom danska trålare närmare kusten och fiskebestånden fick mindre skydd.
Enligt Havs- och vattenmyndigheten finns det i Kattegatt inga problem med trålgränsen. Eftersom den är koordinatsatt är det lätt att veta var den går, säger Inger Dahlgren, chef för myndighetens fiskeregleringsenhet, men hon kan inte svara på hur det kommer sig att den flyttades in, i stället för ut, 2004.
Trålning tillåts i nästan hälften av området innanför Sveriges trålgräns. 2021 skedde 90 procent av fångsterna innanför Östersjöns trålgräns med just trål. Det visar en ny rapport från Naturskyddsföreningen.
