Havs- och vattenmyndigheten säger att det är tydligt och klart var trålgränsen går i Kattegatt, men kan inte förklara varför den ligger så nära land. Foto: Natalie Greppi/Havs- och vattenmyndigheten
”Inga problem med trålgränsen i Kattegatt”
Enligt Havs- och vattenmyndigheten finns det i Kattegatt inga problem med trålgränsen. Eftersom den är koordinatsatt är det lätt att veta var den går, säger Inger Dahlgren, chef för myndighetens fiskeregleringsenhet, men hon kan inte svara på hur det kommer sig att den flyttades in, i stället för ut, 2004.
Detta är en granskning i tre delar.
Del 3
Efter att ha granskat trålgränsens dragning i Kattegatt och hur den 2004 på flera platser flyttades in, i stället för ut, försöker Sveriges Natur få prata med en högre chef på Havs- och vattenmyndigheten. Efter en del påstötningar ringer Inger Dahlgren upp. Hon är chef för myndighetens fiskeriregleringsenhet.
– I Västerhavet finns inte samma problematik som i Östersjön, att man inte vet om man trålar i rätt område, utan där är gränsen koordinatsatt. Det ska för fisket inte råda någon osäkerhet när man trålar om man befinner sig utanför eller innanför trålgränsen, säger hon.
Strandlinjen ska göras tydlig
Under våren kommer Havs- och vattenmyndigheten att presentera ett förslag på hur trålgränsen i Östersjön kan koordinatsättas digitalt. Ett liknande arbete ska sedan göras under hösten i Skagerak och Kattegatt.
– Vi vill då också göra strandlinjen tydlig och tillgänglig för nedladdning. Det ska då bli möjligt att se var den ligger i förhållande till den så kallade tillträdesgränsen, säger hon
På Havs- och vattenmyndigheten talar man hellre om tillträdesgräns i stället för den yttre trålgränsen. Detta för att det på flera ställen är möjligt att med vissa begränsningar tråla innanför gränsen i så kallade inflyttningsområden. Den egentliga trålgränsen skulle alltså ligga i linje med den innersta gränsen av inflyttningsområdena, ett påstående som inte stämmer överens med etablerad terminologi.
Men när man ritat trålgränsen i Kattegatt har man utgått från en strand- eller kustlinje som inte finns?
– Jo, men den finns ju så att säga preciserad. Vi har återgett den i text. Jag kan stämma av detta, men om man ska ha en tillträdesgräns som baseras på en strandlinje så ska den ju finnas återgiven. Vad strandlinjen innebär finns absolut återgivet, men inte var den går någonstans, säger hon.
Blyertsstreck på ett sjökort
Sveriges Natur har endast hittat ett spår av den strand- eller kustlinje som kan ha använts vid dragningen av 2004-års trålgräns i Kattegatt. Det handlar då inte om en linje, utan om blyertsmarkeringar och hål efter passare på ett sjökort med cirklar utifrån vilka någon har ritat en trålgräns.
Den strandlinje som Inger Dahlgren anser finns beskriven i text härstammar från ett avtal mellan Sverige och Danmark från 1932. Texten lyder:
”i Kattegatt äro vartdera landets fiskare berättigade att idka fiske intill ett avstånd av tre distansminuter från det andra landets kust eller ytterst därutanför liggande holmar och skär, som icke ständigt av vattnet översköljas.” Som Sveriges Natur redogjort för påminner denna formulering i mångt och mycket om dels beskrivningen av den av FN internationellt fastslagna baslinje som används för att märka ut olika länders kuststräckor, vilket gäller även i Sverige.
Kan inte svara för otydlig remiss
År 1993 utgick man från baslinjen och lade trålgränsen i Kattegatt två nautiska mil utanför den, men 2003 utgick man från en kustlinje och den nya trålgränsen ligger nu innanför den tidigare. Hur kommer det sig?
– Är du säker på att det inte är inflyttningsområdena som hamnar innanför?
Nej, det finns ett par ställen där gränsen går utanför den tidigare, men i stora delar ligger den innanför. Inflyttningsområdena har flyttats ut något, men de utredare vi talat med kan inte redogöra för hur det blivit så här. Det finns inte ens en jämförelse av de två gränserna i remissen.
– Man borde ha haft med det i remissen. Det hade jag tänkt att det borde funnits med. Jag kan inte svara på varför man inte klargjorde skillnaden mellan den tidigare trålgränsen och den koordinatutsatta trålgränsen.
Minns inte möte om felaktig trålgräns
I juni 2019 skickade den dåvarande medarbetaren på Fiskeriverket, Stig Thörnqvist ett mejl till Bengt Högberg, som tidigare varit chefsjurist på myndigheten men gått i pension. Stig Thörnqvist höll på med en översyn av trålgränserna och insåg då att till skillnad från alla andra trålgränser i Sverige gick det inte att fastställa trålgränsen i Kattegatt utifrån den lagstadgade baslinjen eftersom gränsen där utgick från en formulering i ett 92 år gammalt avtal med Danmark.
”Någon tydlig definition av kustlinjen har vi inte kunnat hitta och därmed är det oklart hur de koordinaterna som finns angivna i vår föreskrifts bilaga har bestämts”, skriver han. På kopia i mejlet är bland andra Inger Dahlgren, men när Sveriges Natur frågar om mejlet i dag minns hon det inte.
Dagen efter Stigs mejl kom ett mejl med ett svar från Bengt Högberg där han kort skrev att det ska finnas en bilaga till EU:s grundförordning med bestämmelser om tillträde i medlemsstaternas kustområden. I bilagan nämns 1932-års avtal mellan Sverige och Danmark dock utan att förklara var den linje som återges i avtalet går, vilket torde göra det omöjligt för någon att rita en trålgräns utifrån den.
Chockartad förvåning när sanningen uppdagades
Enligt Stig Thörnqvist hade han ett par veckor senare ett möte med Bengt Högberg och ytterligare en kollega. Mötet var ordnat av Inger Dahlgren, som dock inte närvarade själv.
– Jag minns Bengts chockartade förvåning när jag visade hur punkterna för trålgränsen hamnade innanför baslinjen. Han kunde inte redogöra för varifrån föreskriftens koordinater hämtats eller hur de bestämts och av vem, säger Stig Thörnqvist, som i dag är pensionär.
Trots att det efter mötet framstod tydligt att det rådde stora oklarheter i hur trålgränsen i Kattegatt kommit till och att den dessutom låg närmare land än tidigare agerade ingen på Havs- och vattenmyndigheten. I dag säger Inger Dahlgren att hon inte kände till problematiken, utan vidhåller att trålgränsen i Kattegatt är tydligt utmärkt och koordinatsatt.
Kan inte svara på frågorna
Trålgränsen går på vissa ställen innanför baslinjen, och detta ska ha förts på tal av medarbetare hos er för fem år sedan. Vad har ni för referenspunkter för strand- eller kustlinjen i Kattegatt? Trålarna kan röra sig över baslinjen väldigt nära den svenska kusten.
– Jag noterar frågorna och gör en avstämning, säger Inger Dahlgren.
Hur har gränsen kommit till? Vilka referensvärden har använts?
– Vi kan se vad vi har för underlag, säger hon.
Hon återkommer aldrig, utan mejlar helt kort en redovisning av ett regeringsuppdrag från 2020 om Uppdrag för generellt stopp för bottentrålning i skyddade områden. På sidan 51 i redovisningen står det att Sverige har ”nationellt handlingsutrymme att reglera fiske upp till tre eller fyra nautiska mil från kustlinjen/baslinjen”.
Någon definition av kustlinjen finns inte och det enda som Havs- och vattenmyndigheten tycks säkra på är att kustlinjen i Kattegatt inte är samma sak som baslinjen, men utan att kunna förklara på vilket sätt. Faktum kvarstår att under de senaste 20 åren varit möjligt att tråla närmare den halländska kusten än tidigare, samtidigt som larmen om kollapsade fiskebestånd lämnas obesvarade.
Sveriges Natur har sökt Bengt Högberg, som under perioden för översynen av trålgränsen 2003-2004 var chefsjurist på Fiskeriverket. Han svarar att han avstår att kommentera och hänvisar till myndigheten.
Läs också de andra delarna i artikelserien:
Del 1 – Trålgränsen i Kattegatt ligger för nära kusten
Del 2 – Ändring av trålgräns gynnade danska fiskare
