Flygets miljöpåverkan behöver minska. Det är alla riksdagspartier överens om. Men hur det ska gå till splittrar partierna. Den flygskatt regeringen införde i våras får mycket kritik av Alliansen och Sverigedemokraterna, och kommer troligen skrotas i och med ett maktskifte.
Intresset för elbilar hotar värdefull svensk natur. Två av fem undersökningstillstånd som Bergsstaten beviljat för intressanta batterimineraler ligger i någon form av skyddat område, visar Sveriges Naturs granskning.
Elcykeln har blivit en symbolfråga i klimatdebatten som skär en djup skåra mellan de politiska blocken. Allianspartierna vill avskaffa bidragen till elcyklarna, medan de rödgröna vill behålla den. I partiledardebatterna har Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch Thor (KD) använt bidragen till elcyklarna som ett slagträ och menar att det är en ineffektiv plakatpolitik.
Det har blåst upp till politisk storm i skogsdebatten. Äganderätten ställs mot biologisk mångfald och Centerpartiet och Moderaterna lovar att riva upp den pågående nyckelbiotopsinventeringen om de vinner valet. Men frågan är om de får med sig Liberalerna på tåget.
Kärnkraften har i valspurten oväntat lanserats som en lösning på klimatproblemen. Men flera avgörande frågor om kärnkraften är inte besvarade, bland annat hur avfallet ska förvaras säkert. Och nu i sommar har det visat sig att reaktorerna inte är byggda för att klara ett varmare klimat.
Är den segdragna frågan om kärnkraften uppstånden? I flera utspel har nu Kristdemokraternas Ebba Busch Thor lanserat kärnkraften som frälsaren från klimatförändringarna. Kärnkraftsfrågan skär rakt igenom svensk politik och delar de svenska partierna i tre tydliga grupperingar.
Sverigedemokraterna vill slopa en stor del av reduktionsplikten, som säger att bensin och diesel ska ha en viss andel förnybart bränsle.
– Jag har läst att 44 procent av det här är palmolja, sa Jimmie Åkesson till SVT.
Men det var Sverigedemokraterna som avgjorde beslutet om fortsatt stöd till palmolja i biodiesel.
Det storskaliga och industriella fisket i världshaven är mer ojämlikt fördelat än vad man innan vetat. En ny kartläggning publicerad i Science Advances visar att ett fåtal rikare länder har närmast total dominans. Något som, enligt forskarna bakom studien, riskerar få stora konsekvenser för såväl fattigare länders ekonomi och livsmedelsförsörjning som för den biologiska mångfalden i haven.
I ett nytt index som mäter risk för klimateffekter inte bara lokalt utan även över gränser hamnar flera europeiska länder bland dem med högst risk. Många fattiga och sårbara länder kan samtidigt visa sig vara dubbelt utsatta för både lokala och transnationella effekter.
