Sveriges Naturs artiklar om kärnkraft.
Elva år efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima 2011 arbetar 5000 personer vid de förstörda reaktorerna. Det dröjer minst 30 år till innan uppröjningsarbetet är klart, och teknik för uppröjningen är fortfarande i utvecklingsstadiet.
Samtidigt som röster höjs för att bojkotta rysk olja och gas pågår en stark lobbyverksamhet i bland annat USA för att fortsätta köpa ryskt uran. För Ryssland har kärnkraftsbranschen och exporten av uran en stor ekonomisk och politisk betydelse.
År 2023 räknar Svenska Kraftnät med att den svenska vind- och solkraften i princip kommer vara lika stor som kärnkraften. I Norden förlorar kärnkraften redan i år i jämförelse med sol och vind.
I underlaget för regeringens beslut om slutförvar av kärnavfall saknas svar på viktiga frågor som bland annat kopparkapslarnas hållfasthet. Det anser Strålsäkerhetsmyndighetens före detta slutförvarsgranskare Jan Linder, som är kritisk till regeringens agerande.
Frågan om slutförvaret av kärnbränsle i Sverige har stötts och blötts i flera decennier. De senaste diskussionerna har handlat om säkerheten i att förvara avfallet i kopparkapslar omslutna av bentonitlera i berget utanför Forsmark, där de ska förvaras i 100 000 år. Den 27 januari kom ett besked från regeringen – de säger ja till slutförvaret.
Flera brittiska kärnkraftsreaktorer stängs i förtid. Även om nya reaktorer byggs så byts såväl kärn- som kolkraft ut mot framför allt havsbaserad vindkraft, en utveckling som går allt snabbare.
I december stänger Tyskland tre kärnkraftsreaktorer. Nästa år stänger landet sista kärnkraftsreaktorer helt. De ersätts av förnybar energi och effektiviseringar.
Förra året producerade förnyelsebara energikällor första gången mer el än kärnkraft i hela världen. Det handlade framför allt om vind och sol. Samtidigt ökar i år produktionen av fossil energi åter efter den kraftiga minskningen 2020.
Gjutjärn är en viktig del av det planerade slutförvaret av använt bränsle från Sveriges kärnreaktorer. Men kunskapen om hur gjutjärnsinsatsen kan påverkas av olika processer är otillräcklig, anser Ingmar Persson, medlem i regeringens kärnavfallsråd och professor i kemi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
