Blåmusslor söker sig till artificiella levnadsmiljöer
Blåmusslan är på reträtt i Nordatlanten, så även på svenska västkusten. Klimatförändringen driver på utvecklingen, men bilden är inte entydig. Här och var hittar musslorna nya miljöer.
Blåmusslan är på reträtt i Nordatlanten, så även på svenska västkusten. Klimatförändringen driver på utvecklingen, men bilden är inte entydig. Här och var hittar musslorna nya miljöer.
Under en expedition i peruanska Anderna såg ett forskarteam vid Göteborgs universitet någonting unikt som aldrig tidigare beskrivits – en gyllenbrun glasögonbjörn som liknar den kända filmbjörnen Paddington.
Miljöanpassat skogsbruk gynnar hotade skalbaggar jämfört med konventionellt brukade skogar. Det visar ny forskning där mångfalden i Sveaskogs ekoparker undersökts.
Majoriteten av människorna i världens 20 största ekonomier visar starkt stöd för att agera för klimatet, enligt en ny enkätundersökning. Svenskar är dock mindre oroade än andra.
I Norden är humlor särskilt viktiga för pollinering, men i dag minskar både beståndet och antalet arter. Den viktigaste orsaken är enligt forskaren Maj Rundlöf bristen på bra livsmiljöer. Till exempel där favoritblomman klöver växer.
Förbud mot stillastående vattenkraftverk skulle kunna förbättra livsmiljöerna för många växt- och djurarter. Ny forskning visar hur vattenflödena kan bli miljövänligare med endast små förluster i kraftproduktionen.
Misstankar om att robotgräsklippare skadar många igelkottar har florerat under flera år, men några säkra uppgifter har inte funnits. Nu visar en forskarstudie att klipparna verkligen kan skada igelkottarna dödligt. Men risken skiljer sig mycket mellan olika modeller.
Ängs- och betesmarker är en viktig resurs för den biologiska mångfalden men växer ofta igen på grund av brist på betande djur. Med virtuellt stängsel skulle naturbetet kunna öka, och ett forskningsprojekt som ska undersöka hur kor påverkas av tekniken drar igång i år.
Fjärilarnas vingar må se något klumpiga ut, men ny forskning visar att vingslagen är långt mer avancerade än forskare tidigare trott. I studien upptäcktes en unik flygteknik som kan inspirera utvecklingen av drönare.
Ett internationellt forskarlag med forskare från Lund och Budapest har upptäckt ett nytt sinne hos hundar. Hundar kan med sin kalla nos på avstånd känna värme från människor och andra djur. Allt startade med Ronald Kröger och hans hund för åtta år sedan.