Annons
Åtgärd i kraftverk kan rädda växt- och djurliv

Ett konstant vattenflöde genom turbinerna gör vattenkraftverk miljövänligare, visar en ny studie. Foto: Åsa Widén

Åtgärd i kraftverk kan rädda växt- och djurliv

Förbud mot stillastående vattenkraftverk skulle kunna förbättra livsmiljöerna för många växt- och djurarter. Ny forskning visar hur vattenflödena kan bli miljövänligare med endast små förluster i kraftproduktionen.

Stillastående vatten i reglerade älvar orsakar stress för djur och växter, men det finns åtgärder som kan göra vattenkraftverk mindre skadliga. I en ny studie från Umeå universitet har forskare kommit fram till att minimitappning, ett konstant flöde av vatten genom turbinerna, skulle göra stor miljönytta.

– Vi tittade på områden i Umeälven som skulle kunna vara grunda och fina lekområden för fisk eller insekter. När vi räknade på det visade det sig att man skulle kunna skapa 240 hektar livsutrymme om man inte stängde av kraftverken, säger Åsa Widén, doktorand på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Små produktionsförluster

I samverkan med myndigheter, verksamhetsutövare och boende studerades 19 kraftverk i Umeälven, som alla använder sig av nolltappning – totalstopp i turbinerna där inget vatten flödar genom anläggningen. I dag står kraftverken stilla 9–55 procent av tiden, och forskarnas beräkningar visar att minimitappning skulle medföra en energiförlust på 0,5 procent av produktionen per år.

– Att låta vattnet rinna genom turbinerna och inte bara spillas ut i torrfåror är tricket som gör att det inte blir så stora produktionsförluster.

Åsa Widén. Foto: Privat

Vilka biologiska effekter nolltappning har är dåligt studerat, förklarar Åsa Widén. Forskarna hittade inte några tidigare studier om nolltappning och åtgärder där både miljönytta och kostnader räknas in.

Att kraftverken står stilla längre perioder leder bland annat till konstiga isförhållanden på vintern, skapar erosion och är skadligt för strandvegetationen.

– Det blir som stillastående vatten i ett badkar. Onaturliga vattenstånd och flöden är skadliga för lekande laxfiskar som tycker om höga vattenhastigheter och syrenivåer, men med nolltappning sjunker syresättningen och hastigheten blir noll. Även många insekter har samma preferenser, säger Åsa Widén.

Finsediment som förflyttas i vattenmassan sjunker till botten när vattnet står still, vilket leder till geggiga bottnar i kraftverksdammarna. Eftersom vårfloden uteblir tvättas vattendragen heller aldrig rent från silt och fina partiklar.

Kraftverken står i regel stilla på nätterna, vilket Åsa Widén förklarar beror på människors konsumtionsmönster och efterfrågan på energi.

– Turbinerna startas upp när det finns efterfrågan och det är bra betalt, så det är vi konsumenter som tillsammans med företag, regering och riksdag styr när kraftverken ska gå. Minimitappning innebär att man flyttar produktionstillfällen från dag till natt, vilket skulle kunna bli problematiskt eftersom vi inte förbrukar en massa energi då. Däremot kanske det på sikt blir aktuellt att exempelvis ladda elbilen under natten.

Omprövning av tillstånd

I juni 2020 tog regeringen beslut om att alla svenska vattenkraftverk ska få sina miljötillstånd omprövade. Syftet är att det ska leda till nytta för vattenmiljöerna och en effektiv tillgång på vattenkraftsproducerad el. Miljöåtgärder med minsta möjliga påverkan på produktionen ska genomföras, och det är där forskningen om kraftverk kommer in i bilden.

– Vid prövningarna kommer vår studie bli ett användbart arbete. Men det är även en politisk fråga, våra politiker måste sätta ner foten och avgöra om verksamhetsutövare ska ta större ansvar för miljöfrågor. Vi ska ju bevara vattenkraftproduktionen, den är förnyelsebar, men den ska vara hållbar också.

Krav på minimitappning för att få nya miljötillstånd kan bli verklighet men det avgörs först i domstol. Arbetet med omprövningarna börjar enligt planen 2022 och beräknas pågå under 20 år.

Läs mer om den nationella prövningsplanen.

Klimatet vägs in i forskningen

För Åsa Widén fortsätter forskningen om kraftverk och nolltappning, och nu vägs även klimatförändringarna in. Umeälven, Ljungan och Lagan är tre stora vattendrag som har undersökts, och forskarna ser en trend i att det blir allt viktigare med regler som begränsar nolltappning i framtiden.

– Med klimatförändringarna kommer extremerna öka. I dag är det dåligt med nolltappning, men i framtiden kanske vi pratar om ekologiska katastrofer. Det är bra att börja med minimitappning nu för att slippa massdöd av fisk någonstans på grund av torka. När vattnet väl är slut går det inte att göra någonting, slut är slut.

Den vetenskapliga artikeln hittar du här.

Läs mer om vattenkraft:

All vattenkraft måste ha moderna tillstånd
Bubblor hjälper fiskar förbi vattenkraftverk
Vattenkraft – värre än kol för klimatet?
När älven tystnar
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter