Strömmingen/sillen är en de av arter som minskat snabbt i Östersjön. Bild: Getty
Snabbspår för EU:s fiskepolitik röstas ner
EU-kommissionen har gjort en helomvändning i fiskepolitiken. Från att ha föreslagit fiskestopp i Östersjön vill de luckra upp skyddet mot överfiske. Ett förslag som möts av kritik av parlamentariker såväl som miljörörelsen.
Fiskebestånden i Östersjön minskar. Förra året fick strömmingen för första gången rött ljus i Världsnaturfonden, WWF:s fiskguide, Östersjötorsken har varit rödmarkerad länge. Även utvecklingen för skarpsillen är negativ.
Läs mer: 9 av 10 fiskbestånd överfiskade globalt
Fisket i hetluften
EU-kommissionen har tidigare förespråkat ett fiskestopp av strömmingen i Östersjön. Ministerrådet valde dock att gå emot kommissionens förslag och beslutade att fisket kan fortsätta, något som fått skarp kritik av miljörörelsen.
Läs mer: Stoppa trålfisket
Trots larmrapporter och sitt eget tidigare förslag kom EU- kommissionen i december 2023 med förslag om att stryka den så kallade fem procentsregeln.
Det handlar om paragraf 4.6 i fiskeförvaltningsplanen, samma paragraf som kommissionen tidigare hänvisat till i samband med att de ville se ett fiskestopp, något Dagens Nyheter rapporterat om.
Paragraf 4,6 är till för att skydda fiskebestånden från överfiske. Den ska säkerställa att det är mindre än fem procent risk att beståndet inte klarar sig.
Enligt Beatrice Rindevall, Naturskyddsföreningens ordförande, handlar helomvändningen om att kommissionen fallit för påtryckningar.
– Jag ser det som ett beställningsjobb. Det är helt oacceptabelt att ens överväga att ta bort en säkerhetsspärr som är till för att skydda bestånden i det här läget, säger hon.
Ministerrådet föreslog att förslaget om att stryka paragrafen skulle hanteras extra snabbt, vilket betydde att Europaparlamentets fiskeutskott inte skulle få någon chans att behandla frågan.
Tisdagen 16 januari röstade parlamentet nej till extra snabb hantering och förslaget kommer nu tas vidare av utskottet i alla fall.
Karin Karlsbro: ”En viktig delseger”
Omröstningen gjordes med handuppräckning och rösterna räknades inte, men det var en tydlig majoritet av parlamentarikerna som röstade nej till att behandla frågan extra snabbt.
Karin Karlsbro är EU-parlamentariker för Liberalerna.
– Det var en viktig delseger att parlamentet röstade nej till snabbspår i en så här viktig lagstiftningsfråga. Det handlar om arternas framtid, och det är dessutom en viktig signal från parlamentet att vi visar att värnar om det sätt att fatta beslut som vi kommit överens om, säger hon.
Mycket ovanligt att använda snabbspåret
Under den här mandatperioden har snabbspåret endast varit aktuellt i samband med beslut som behövts hanteras skyndsamt, till exempel kopplade till covidpandemin och den ryska invasionen av Ukraina. Enligt Beatrice Rindevall är det talande att snabbspåret övervägdes i fiskefrågan.
– Faran är inte över men nu när frågan tas vidare via utskottet får människor i alla fall en rimlig chans att analysera vad en sådan här förändring skulle betyda innan det fattas ett beslut. Att det ens sågs som ett alternativ att använda snabbspåret i fiskefrågan visar på absurditeten i fiskepolitiken, hur bråttom kan man ha att rensa hela Östersjön på fisk?
Det pratas ofta om lobbyism i samband med EU:s fiskepolitik. Hur stor roll skulle du säga att fiskeindustrin spelar i hur fiskepolitiken påverkas?
– Jättestor. Men det är skillnad på fiske och fiske. Det kustnära och småskaliga fisket är en helt annan sak än de gigantiska båtar som tar nästan all fisk i Östersjön. Det här handlar om väloljad lobbyism från några få storskaliga. Men att de vill fortsätta överfiska är bortom mitt förstånd. De kör sin framtida ekonomi i botten.
”Nu har vi det här usla förslaget på bordet”
Nu tas frågan om paragraf 4.6 vidare i enlighet med den vanliga processen för EU-politiken och kommer behandlas av fiskeutskottet. Än så länge är det oklart när det kommer finnas ett slutgiltigt beslut.
– Nu har vi det här usla förslaget på bordet och det ska behandlas som alla andra förslag så nu är det bara att kavla upp ärmarna och börja mobilisera för att rädda strömmingens framtid, säger Karin Karlsbro.
Fiskeförvaltningen och paragraf 4.6 påverkar fler arter än strömmingen, som torsk, skarpsill, Atlantlax och bifångst av andra arter men för Karin Karlsbro ligger strömmingen lite extra nära hjärtat.
– Jag är uppvuxen i Roslagen med strömmingsgubben som kom en gång i veckan. Jag åt strömming som andra barn åt pannkakor, säger hon.
