Annons
Ohållbar e-handel fortsätter öka

Ohållbar e-handel fortsätter öka

Pandemin gav e-handeln ett uppsving. Men hållbarhet har inte prioriterats. Snabbhet, billighet och enkelhet har varit ledord. Sveriges Natur följer ett paket i en bransch som vill bli mer hållbar, men där verklig förnyelse kräver genomgrip­ande förändringar.

Perspektiven från en kranhytt i Göteborgs containerhamn är svindlande när man låter blicken falla 45 meter ned till marken och raderna av staplade stållådor. I de många containrarna ryms varor som svenskar köper från fjärran länder.

Tjugo miljoner ton varje år. Inom några dygn ska de levereras till våra hem.

Under pandemin exploderade e-handeln. Postnord, Svensk Digital Handel och HUI Research, som mäter branschens utveckling varje kvartal i ”E-barometern”, hade förutspått att omsättningen skulle öka med elva procent på ett år.

Det blev nästan fyra gånger så mycket.

Mest utsläpp från inrikes transporter

E-handel innebär individuell paketering, flygtransporter, hemleveranser och returer som ingår i priset. Det senare är tydligt inom klädhandeln, där cirka en tredjedel av alla varor skickas tillbaka, ofta till sorteringsterminaler i Östeuropa.

Inrikes transporter är den största källan till koldioxidutsläpp i Sverige. Och den trafik som ökat mest är den med lätta lastbilar, som kör den sista biten till och från våra hem.

Genom inköp av ett tält och en sovsäck följer Sveriges Natur e-handelns rutt. Klick, klick. Från hamnen i Göteborg till ett lager en halvmil norrut.

Göteborgs hamn. Här passerar varje år 20 miljoner ton varor som är på väg hem till svenska kunder. E-handeln stod 2020 för 14 procent av all handel. 2030 är prognosen att e-handeln når 40 procent.
Stefan Gustafsson tog över företaget Outnorth på 1990-talet. 2020 prisades bolaget som ”Årets medvetna butik” efter sin satsning på miljövänliga transporter och välgörenhet.

I en väldig sal, som doftar ny bil och kartong, finns varor i ett robotlager stort som ett dussin padelbanor. Det är långt från den lilla kommissionsaffär i Kalmar som Stefan Gustafsson och hans bror tog över från sina föräldrar på 1990-talet, och den enkla e-handel de drog i gång ur dess skal i 2000-talets början.

– Då var kopplingen mellan vad som fanns på vår hemsida och vad vi faktiskt hade i lagret inte självklar, inte heller att betalningar gick igenom. Många sena kvällar satt vi bara och bevakade att systemet låg uppe, säger Stefan Gustafsson.

Tältet och sovsäcken beställs från Stefan Gustafssons företag, friluftsförsäljaren Outnorth, som 2020 utsågs av prisjakt.nu till ”Årets medvetna butik”. Sedan han sålt företaget är han numera företagets hållbarhetschef.

Outnorth har börjat ta betalt för hemleveranser, använder endast transporter med el- eller biobränsle, paketerar så kompakt som möjligt, skänker till välgörenhet i stället för att kassera och klimatkompenserar. Företaget har infört flygstopp på godset från Asien, samt på alla tjänsteresor där det går att åka tåg på mindre än fem timmar.

Stefan Gustafsson beskriver satsningen som helhjärtad, men är också självkritisk.

– Det är naturligtvis alldeles för sent att börja först nu.

Omsättningen på Outnorth var drygt en miljard kronor år 2020 och antalet anställda 137.

Snabbt och billigt snarare än hållbart

Hållbarhet har inte varit någon prioritet inom e-handeln. I en period av snabb tillväxt har branschens aktörer fajtats om marknadsandelar med små marginaler.

Det har rustats för snabbhet, billighet och enkelhet. Samtidigt visar e-barometern att allt fler kunder tycker att hållbarhet är viktigt.

Företagen verkar ha noterat detta. E-klädjätten Boozt har stängt av tusentals kunder som returnerat för många varor. Bilarna som kör ut Mathems leveranser drivs på el.

Många företag har ambitiösa mål om att bli fossilfria. Postnord övervägde år 2045, men slog sedan fast 2030 som slutmål.

Allt fler leverantörer satsar på att bli fossilfria och mer miljömedvetna. Bland annat har Postnord bestämt sig för att vara fossilfritt 2030.

– Vi är extremt stressade, men det har redan hänt så mycket som vi inte kunnat räkna med, allt från tekniska landvinningar till ny lagstiftning, säger Postnords hållbarhetschef Sofia Leffler Moberg.

Landets elförsörjning är redan ansträngd och lejonparten av den planerade utbyggnaden slukas av industrin. Om, när och hur transporternas behov kommer att tillgodoses är oklart.

Ett alternativ som förespråkas är elvägar, där ström överförs till fordon under körning. Sverige är långt fram i utvecklingen och tog i somras beslut om en första permanent sträcka mellan Hallsberg och Örebro till år 2025, men under det gångna året har drivet falnat något.

Trafikverket anser att utvecklingen av eldrivna lastbilar har gått så snabbt att laddstolpar borde prioriteras, i synnerhet eftersom lastbilar inte trafikerar aktuella sträckor tillräckligt mycket. Detta är ett motiv som i sin tur fått kritik eftersom det baseras på data från Scania och Volvo, som själva säljer batteridrivna lastbilar.

Hållbarhetsstrategen Mårten Sjölin, som driver konsultföretaget Tellus21, köper inte argumenten.

– Om elvägar fanns skulle speditörer nyttja dem så mycket som möjligt för att slippa stå stilla medan de laddar. Vi har inte tid att vänta om vi ska kunna ställa om transportbranschen.

Ett nät av elvägar skulle kosta staten 80–200 miljarder kronor. En höghastighetsbana för tåget 300 miljarder kronor.

Laddstationer bekostas däremot av privata aktörer och i slutänden möjligen av oss konsumenter. Därför pågår ett arbete för att hållbarhetsmärka e-handelstransporter.

Märkning möjlig från 2023

Svanenmärkningen skulle kunna synas bland e-handlarna 2023. Det kanske skulle bli dyrare eller långsammare, men skulle vinna i längden, tror Sofia Leffler Moberg på Postnord.

– Snabba, skitbilliga transporter kan omöjligt vara hållbara. Någon måste betala för omställningen. Och det har funkat för kaffe och bananer, så varför inte här?

När Sveriges Naturs tält och sovsäck rullar in är det i ett släp märkt med Postnords logga. Varorna ligger i en korg med dussintals andra paket.

Så fort den sista korgen är ombord kommer en lastbil och hämtar släpet. Det körs i väg mot Härryda, knappt fyra mil österut.

Där, i Härryda alltså, matas paketet in med 70 000–80 000 andra i en maskin stor som två fotbollsplaner. Det skannas, vägs, mäts och skickas in i ett nytt släp på mindre än en kvart.

Tidig kväll rullar ekipaget och tre andra i väg mot nordost. Vid Jönköping åker det ut på E4:an.

German Guerrera lastar sin bil inför dagens leverans. Men många paket går även i retur. Under andra kvartalet svarade 16 procent att de returnerat en vara enligt E-barometern. Det är den högsta siffra som uppnåtts.

Biodrivmedel minskar utsläppen

Av de fyra lastbilar som hittills kört Sveriges Naturs varor från Göteborgs hamn drivs en på biodrivmedel. En ökad mängd biodrivmedel hos lastbilar har gjort att deras växthusgasutsläpp stadigt minskat de senaste åren.

Att det är biobränsle som gäller framöver råder ingen tvekan om. Dels för att det finns för få alternativ för att omedelbart minska utsläppen, dels för att slippa skrota en fungerande fordonsflotta.
Frågan är bara vilket drivmedel som ska användas.

HVO (hydrerad vegetabilisk olja) har dominerat de senaste åren, men priset har skjutit i höjden till följd av ökad efterfrågan. Dessutom finns kritiska frågetecken kring dess påverkan på regnskogar, eftersom oljan kommer från palmoljeråvaror.

I stället förespråkar många biobränsle från svensk skog. Regeringens projekt Fossilfritt Sverige anser dock att detta biobränsle behövs för båt- och flygtrafik.

”Frustrerande men hoppfullt”

Andra lovande drivmedel är biogas och vätgas, men många entreprenörer drar sig för att bygga ut infrastrukturen innan det politiska läget blivit tydligare.

– Våra medlemsföretag behöver veta vad vi ska satsa på, säger Susanne Karlsson, näringspolitisk expert och biträdande chef för samhällspolitik på Transportföretagen.

En annan lösning är att tillåta tyngre och längre släp. Det skulle minska dagens utsläpp med 11 procent, enligt Trafikverket. Kritikerna anser att detta skulle konkurrera med tåget.

Susanne Karlsson på Transportföretagen beskriver tiden vi är inne i som frustrerande, men hoppfull.

– Jag har jobbat inom branschen i många år och aldrig upplevt att den varit så i ljuset. Och det är alltid lättare att få igenom ändringar då.

Paketet närmar sig målet

När Sveriges Naturs tält och sovsäck når Postnords terminal i Segeltorp söder om Stockholm kontrolleras dess plombering, hänglåset öppnas, och paketen lastas ännu en gång in i en enorm sorteringsmaskin.

Snart ligger paketet på en liten lastbil med några hundra andra adresserade till sydöstra Stockholm. På Sveriges Naturs Postnordapp börjar en blå plupp röra sig mot slutdestinationen.

E-handelns omsättning uppgick till 122 miljarder kronor under 2020. Störst omsättning bland delbranscherna hade hemelektronik, kläder och skor och dagligvaror.
Källa: E-barometern

De sista kilometerna är de minst utsläppseffektiva, men också de med flest tillgängliga lösningar. De lätta eldrivna lastbilarna har blivit bättre och billigare.

Smarta postboxar gör att allt fler kunder skippar den sista kilometern. Inte bara av miljöskäl då många kunder tvingas vänta förgäves på paket som av olika anledningar aldrig levereras vid dörren.

När pluppen i appen till slut anländer blir beskedet att paketet med tältet och sovsäcken i stället får hämtas hos närmaste postombud dagen efter.

Artikeln publicerades i
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X