Ny lista pekar ut fler invasiva arter

Totalt återfinns 41 arter på den förteckning som tagits fram av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten: 13 landlevande och 28 vattenlevande. Det är den första nationella listan över invasiva främmande arter i Sverige och regeringen väntas fatta beslut om listan under 2024.

Den ska komplettera den EU-förteckning över invasiva främmande arter som finns sedan 2015 (se faktaruta). Tanken med en nationell svensk lista är att få med främmande arter som är problematiska just i Sverige.

Sedan 2019 är det ett brott att plantera, föda upp, sälja, importera eller på andra sätt sprida de arter som finns med på EU:s förteckning. Grov oaktsamhet kan leda till böter eller fängelse i högst två år, vilket även kommer gälla den svenska förteckningen.

− Beroende på var i landet du bor kan det innebära att du måste ta bort blomsterlupiner, kanadensiskt gullris och vissa fetbladsväxter i trädgården, säger Henrik Lange, samordnare på Naturvårdsverket.

Svårt utrota dem

De flesta landarter som finns med på myndigheternas förslag till nationell lista är så spridda att det sannolikt inte går att utrota dem. Då handlar det om att begränsa spridningen genom olika hanteringsprogram, anpassade till art och plats.

Parkslide, den storväxta ört som inte bara är ett hot mot biologisk mångfald utan också kan skada vattenledningar och husgrunder, kan till exempel stå kvar inne på en tomt.

− Bekämpningsmetoderna är dyra och inte heller hundraprocentiga. Parkslide som växer vid vägar och stränder, där spridningsrisken är stor, ska däremot bort, säger Henrik Lange.

Artdatabankens riskklassificering om hot mot biologisk mångfald ligger till grund för den nationella listan, men urvalet har skett med hänsyn till vilka förutsättningar det finns att bekämpa en viss art. Lina Tomasson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, säger att det inte är någon mening att ta med de invasiva arter som i nuläget sprider sig på egen hand om det inte heller finns bekämpningsmetoder.

− Det gäller till exempel algerna japantofs och japanplym som finns på västkusten.

Förhindra spridning

Utgångspunkten för vattenarterna på listan är i de flesta fall utrotning. För väderfiskar, som i dag förekommer i akvariehandeln, föreslås till exempel ett förbud mot att både sälja och hålla.

Däremot planeras hanteringprogram, i syfte att begränsa spridning, för växterna sjögull och vattenpest, liksom för fisken svartmunnad smörbult.

− I Östersjön är smörbulten redan etablerad så det handlar om insatser för att förhindra spridning till sötvattenmiljöer, säger Lina Tomasson.

För att någon ska dömas till böter eller fängelse krävs bevis, vilket inte är helt lätt.

− Det vet vi av erfarenhet från EU-förteckningen, säger Henrik Lange.