Miljöfrågorna som avgörs 2020

Miljöfrågorna som avgörs 2020

Många miljöpolitiska frågor som diskuterades under 2019 kommer att få sitt avgörande under 2020.  Här är några av miljöfrågorna att hålla koll på i år.

Preemraffs utbyggnad i Lysekil

Striden om utbyggnaden av Preemraffs raffinaderi i Lysekil närmar sig ett slut. Projektet fick för ett år sedan grönt ljus från Mark-och miljödomstolen, en dom som överklagades av Naturskyddsföreningen med flera. Regeringen tog därefter över prövningen och beslut fattas troligtvis under 2020.

Preems raffinaderi i Lysekil. FOTO: Lars Falkdalen Lindahl

Preemraffs oljeraffinaderi är redan Skandinaviens största och en utbyggnad skulle leda till en ökning av verksamhetens koldioxidutsläpp med en miljon ton, bara under själva produktionen. Ger regeringen tillstånd till Preemraff skulle raffinaderiet bli Sveriges största enskilda utsläppskälla av koldioxid.

Preemraffs planerade anläggning ska innehålla en så kallad Residue hydrocrackersom ska omvandla tjockolja till andra typer av bränslen, bland annat svavelfri bensin och diesel. Denna process kräver stora mängder vätgas som ska tillverkas med fossilgas, vilket bidrar till de ökade koldioxidutsläppen. Preemraff planerar att ta hand om en halv miljon ton koldioxid per år genom koldioxidlagring, men det finns fortfarande inte någon färdig plats för lagringen och bara provborrningarna kan ta flera år. Dessutom menar forskare att det kan dröja innan koldioxidlagringen ger ett positivt resultat.

LÄS MER: Koldioxidlagring många år bort enligt forskare

Just nu pågår en statlig utredning om kompletterade åtgärder för att nå negativa utsläpp där bland annat koldioxidlagring överläggs.

Utbyggnad eller inte? Ett beslut fattas förmodligen under kommande år.

LÄS MER: Samlade artiklar om Preemraff

Slutförvaret av kärnavfallet

Efter en långdragen rättsprocess överlämnades ansökan om slutförvaret av 12 000 ton svenskt kärnavfall till regeringen i början av 2018. Det är i närheten av Forsmarks kärnkraftverk som Svensk Kärnbränslehantering AB planerar för slutförvaring. Hanteringsmetoden de valt kallas KBS-3 och bygger på tre skyddsbarriärer – kopparkapslar, bentonitlera och urberget – som ska hindra radioaktivt material att läcka ut i omgivningen.

Säkerheten kring metoden har blivit starkt ifrågasatt Mark-och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, men också av Kärnavfallsrådet och experter som tvivlar på att kapslarnas skyddsförmåga kommer hålla vid olika korrosionsprocesser. En av de risker som diskuterats är kopparkryp, en mekanism som leder till att materialet blir sprött och lätt brister.

Kopparkapslarna som ska härbärgera kärnavfallet står i centrum för debatten om slutförvaret. FOTO: Curt-Robert Lindqvist

Stort fokus har också riktats mot Strålsäkerhetsmyndigheten efter Sveriges Natur avslöjade hur de mörkade riskerna med slutförvaret för Mark-och miljödomstolen. Kopparkrypets påverkan på säkerheten kan alltså bli större än vad som tidigare redovisats. Spricker kapslarna, vilket forskare befarar kan hända redan inom 100 år, riskerar strålningen att nå markytan.

LÄS MER: Strålsäkerhetsmyndigheten mörkade risker med slutförvaret

Strålsäkerhetsmyndigheten har redan godkänt ansökan om slutförvar.
Mark- och miljödomstolen säger nej.
Nu är det upp till regeringen att avgöra.

Beslut fattas förmodligen under kommande år.

LÄS MER: Samlade artiklar om slutförvaret

PFAS i brandskum

I oktober lade socialdemokraten Åsa Westlund fram en motion om tuffare lagstiftning gällande användning av PFAS. PFAS är ett samlingsnamn för tusentals långlivade miljögifter som bryts ner mycket långsamt eller inte alls. Sveriges Natur har tidigare skrivit om branden i byn Hamre, sydost om Hudiksvall, där dricksvattnet i hela grannskapet förgiftades efter räddningstjänsten använt släckskum med PFAS. Miljöinspektionens mätningar visade då att dricksvattnet som kom ur kranarna innehöll 6 500 nanogram högflourerade ämnen per liter – drygt 70 gånger över Livsmedelsverkets åtgärdsgräns.

Ämnena riskerar att samlas i djur– och människokroppar och blanda sig i en rad olika processer. Ett av de mest välutredda ämnena, PFOA, är reproduktionsstörande och kan vara cancerframkallande för människor.

Som ett resultat av granskningen i Sveriges Natur blir PFAS en fråga för riksdagen. Motionen bereds under våren 2020.

PFAS i brandskum kan förorena vårt dricksvatten. FOTO: Getty Images

LÄS MER: Samlade artiklar om PFAS

Skogsutredningen

Skogsutredningen, som tidigare hette äganderättsutredningen, har fram till sommaren på sig att försöka lösa några av de många konflikter som blossat upp i skogen de senaste decennierna. Syftet med utredningen är bland annat att värna och stärka den privata äganderätten till skogen. Detta ska ske bland annat genom att utreda statens ansvar för registrering av nyckelbiotoper och hur avverkningar och skydd i den fjällnära skogen ska bedömas.

När regeringen bestämde att Sveriges skogar ska inventeras för nyckelbiotoper, som är unika områden som är särskilt viktiga för hotade arter, blåste skogsdebatten upp till en storm. Kampen mellan skyddet och ägandet av skogen intensifierades. På ena sidan står de som menar att Skogsstyrelsen, som är den myndighet som ansvarar för skogsfrågor, gör våld på enskildas äganderätt och intrång i förvaltningslagen vid nyckelbiotopsregistreringar. På andra sidan står de som kräver att Skogsstyrelsen ska göra att för att skydda den  biologiska mångfalden och nå det nationellt uppsatta miljökvalitetsmålet Levande skogar.

Utredningen syftar därför till att se över statens roll gällande nyckelbiotoper, men den ska också belysa den målkonflikt som kan uppkomma mellan den biologiska mångfalden i skogen och behovet av en växande förnybar bioekonomi, som svar på klimatutmaningen.

Betänkande ska redovisas till Miljödepartementet senast den 1 juli 2020.

Klimatet hårdnar när det gäller att skydda naturvärden i skogen. Foto: Getty Images

LÄS MER: Samlade artiklar om striden om skogen

Slamutredningen

Om slam från reningsverk ska få användas som gödningsmedel inom jordbruket har länge varit en omstridd fråga. Förra året gav regeringen beskedet att slamspridning förbjuds. Nu pågår en utredning som syftar till att se över hur och när spridningen ska avslutas, men också hur lagtexten ska formuleras.

Den positiva aspekten med slamspridning är att slammet innehåller växtnäringen fosfor som genom spridning kan återföras till jorden. Eftersom att fosfor är en dyrbar resurs och en viktig beståndsdel i mineralgödsel är det av stor vikt att denna tas tillvara. Utredningen syftar därför också till att införa ett krav på att återvinna fosfor ur avloppsslam på ett giftfritt och säkert sätt, så att den kan återanvändas i större utsträckning inom jordbruket. I dagsläget produceras det ett överskott på 180 000 ton slam varje år, något regeringen vill förhindra genom ett nationellt mål om att återföra 80 procent av all fosfor från slam till produktiv mark innan 2030.

Men själva slamspridningen förbjuds alltså, främst eftersom den innehåller en rad hälsofarliga ämnen så som mikroplaster, läkemedelsrester, bromerade flamskyddsmedel, kemikaliegruppen PFAS och kadmium. Kadmium är en tungmetall som stannar kvar i kroppen och lagras i njurarna. Uppskattningsvis finns det cirka 100 000 främmande ämnen i slammet –  och halter av dessa ämnen återfinns i våra livsmedel.

Utredningen presenteras senast den 10 januari 2020.

Slamspridning på åkermark förbjuds i Sverige. Foto: Getty Images

LÄS MER: Slammet kan försvinna från åkrarna

Klimatpolitiska vägvalsutredningen– hur når vi minusutsläpp?

Ett sätt att minska de storskaliga utsläppen av koldioxid till atmosfären är att avskilja och lagra den permanent i berggrunden – kallat koldioxidlagring. I juli förra året tillsatte regeringen en utredning som bland annat ska identifiera brister och hinder i lagstiftningen för hela kedjan som krävs för att koldioxidavskiljning och lagring ska kunna tillämpas på svenska utsläppskällor. Utredaren ska också lämna förslag för hur incitament kan skapas för lagring av biogent ursprung, bio-CCS. Till skillnad från koldioxidlagring från fossila källor, CCS – Carbon Capture and Storage, leder koldioxidlagring av biogent ursprung till minusutsläpp, dvs ett upptag av koldioxid från atmosfären.

Hur blir det med koldioxidlagringen? Foto: Getty Images

Sveriges Natur har tidigare skrivit om hur koldioxidlagringen varit en omdiskuterad fråga, inte minst bland forskare och miljörörelser. Vissa forskare hävdar att konstruktionen och driften av koldioxidlagringsanläggningarna som planeras kommer generera större utsläpp än det man lyckas lagra – vilket innebär att det kan ta hundratals år innan koldioxidlagringen får väsentliga nettoeffekter. Vissa miljöorganisationer, däribland Greenpeace och Naturskyddsföreningen, befarar också att lagringen kommer   ersätta utsläppsminskningar och öka utvinning av fossil energi.

Förslag på strategier för negativa utsläpp ska redovisas senast den 31 januari 2020.

LÄS MER: Samlade artiklar om koldioxidlagring

Läs mer om klimatpolitik

Iskalla beslut i heta frågor – i backspegeln med Birgitta Dahl
Frustration hos unga efter klimatmötet i Madrid
Urvattnat beslut när EU sätter siktet mot klimatneutralitet 2050
Skribent Emma Ugge
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons