Kraftigt minskade utsläpp under pandemin
minskade utsläpp

Utsläppen i Sverige minskar, men för långsamt för att bromsa klimatförändringarna. Foto: Christopher Furlong/Getty Images

Kraftigt minskade utsläpp under pandemin

Förra året minskade de svenska växthusgasutsläppen med nästan 9 procent, enligt Naturvårdsverket. Delvis beror det på pandemin, men det handlar också om en långtgående trend sedan 1990-talet.

Enligt Naturvårdsverkets redovisning från 17 december i år beror en del av raset 2020 på pandemin. Industrin hade problem särskilt våren 2020 och trafiken minskade. Bruttonationalprodukten (BNP) föll med nästan tre procent.

Däremot var utsläppen från arbetsmaskiner, jordbruk, avfall och produktanvändning förra året samma som 2019. Så det var bara delar av industrin som minskade sina utsläpp.

Enligt preliminär statistik från SCB fortsatte utsläppen att minska första kvartalet 2021, och ökade igen det andra kvartalet.

Koldioxid är den viktigaste växthusgasen. Andra gaser räknas om i koldioxidekvivalenter, som anger att de ger lika mycket uppvärmning i ett 100-årsperspektiv som en viss mängd koldioxid.

Utsläppen av metan minskar sakta, med cirka 100 000 ton koldioxidekvivalenter per år.

Utsläppen av dikväveoxid (lustgas) minskade från 1990 till 2011, bland annat beroende på en avgift på kväveoxid. Sedan den togs bort har utsläppen legat stilla.

En minskande trend är utsläppen av gasen HFC. Den är en stark växthusgas som ersatte de ännu skadligare freonerna i kylskåp och kylanläggningar från 1990 och de svenska utsläppen ökade år för år till 1,16 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2016.

2020 hade HFC minskat med 18 procent. Gasen ska fasas ut enligt Kigali-protokollet 2016, som de flesta av världens länder anslutit sig till.

Vägtrafikens utsläpp minskade med 1,6 miljoner ton från 16 miljoner ton, mest beroende på hemarbete. Det är mycket mer än den minskande trenden i genomsnitt. Fram till 2011 var utsläppen över 20 miljoner ton per år.

Läs också: De släppte ute mest koldioxid 2020

”Minskningen förklaras till nästan 90 procent av minskad trafik som resultat av förändrade resvanor under pandemin. I övrigt bidrar energieffektivisering inklusive elektrifiering till de minskade utsläppen.”, skrev Trafikverket i ett pressmeddelande i våren 2021.

Värme förklarar del av minskning

Förra året var också ett varmt år, särskilt de första månaderna. Det förklarar en del av de minskande utsläppen från fjärrvärme och el och egen uppvärmning. I minskningen ingår också att en av Sveriges största punktutsläpp, koleldningen i Värtaverket, i Stockholm, upphörde under 2020 på grund av en ny kraftvärmeskatt.

Kärnkraften minskade med nästan 17 TWh, 2019, till 48 TWh förra året och registrerade sitt sämsta år sedan 1985. Stängningen av Ringhals 2 i slutet av 2019 bidrog något, men mest var det på grund av olika fel vid flera reaktorer som mestadels inte hade med pandemin att göra.

Minskad kärnkraft ledde inte till ökade fossila utsläpp, utan kompenserades med ökad vindkraft (+8 TWh 2020 till 28 TWh) och ökad vattenkraft (+7 TWh). Sverige fortsatte att exportera mycket el.

Läs också: Förnybar energi större än kärnkraften i världen

Även om en del av den stora utsläppsminskningen under covid-19-året 2020 kommer att hämtas upp under 2021 så handlar det om en långvarigt minskande trend sedan 1990. Det var då rapporteringen till klimatkonventionen började.

Det beror inte på att svensk industri flyttat utomlands, till exempel till Kina. Sverige exporterar varor med hög energi- och koldioxidintensitet som malm, papper och stål, och importerar elektronik och kläder med lägre energiintensitet.

Naturvårdsverket har försökt räkna på de konsumtionsbaserade utsläppen för att sätta siffror på detta. De har funnit att de importerade utsläppen under perioden 2008-2019 minskat från 12 ton/person till 9 ton/person.

Sveriges minskande utsläpp är resultatet av många klimatstyrmedel, från koldioxidskatt 1991 och elcertifikat 2002 (som tagit vindkraften från ingenting till 28 TWh) till bonus/malus för bilskatt och de nu pågående industri- och klimatkliven och den stora omställningen till vätgas av industriföretagen SSAB och LKAB.

Utsläppsminskningen över tid, till trots, minskar dock inte utsläppen tillräckligt fort för att kunna bidra till att den globala uppvärmningen hålls nere till en temperaturökning på 1,5 grader, men det är ett fortsatt starkt omvandlingstryck.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter