Annons
Honungsbin konkurrerar med vilda bin

Sedan år 2000 har antalet honungsbisamhällen i Sverige ökat med 60-70 procent. Foto: Naturskyddsföreningens bildbank

Honungsbin konkurrerar med vilda bin

Mängden vilda bin och andra pollinerande insekter har minskat drastiskt de senaste årtiondena. I en ny rapport från Lunds universitet undersöker forskare hur det växande antalet honungsbin påverkar naturens vilda bin.

I dag finns runt 300 arter vilda bin i Sverige, varav ungefär en tredjedel är rödlistade på grund av krympande populationer.

Det finns flera anledningar till att mängden pollinatörer minskar. Det beror bland annat på färre naturliga boplatser i och med växande tätorter och urbanisering av våra samhällen. Dessutom har den ökade befolkningen av människor har lett till ett mer effektiviserat jordbruk och vilda bin påverkas negativt då de får svårt att hitta mat på grund av färre naturliga ängar och betesmarker. 

Förutom miljöförändringar finns flera andra faktorer som påverkar pollinatörernas överlevnad, såsom klimatförändringar, sjukdomsspridning och hot från invasiva arter. 

En annan orsak är konflikt mellan de vilda biarterna och honungsbin. 

Läs också Sveriges Naturs tidigare reportage om humlor: Hjälper humlor med bostadsbrist

Vanligt med konkurrens över mat

Vid Lunds universitets Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) bedrivs forskning kring hur honungsbin påverkar de vilda bin som förekommer naturligt i naturen. I en ny rapport summeras den kunskap som hittills finns inom området. 

– Vi har tittat på vilka vetenskapliga belägg det finns för att konkurrens om föda kan medföra konsekvenser för vilda bin, berättar Sandra Lindström, agronomie doktor och biologisk mångfaldsexpert på Jordbruksverket och tidigare forskare vid CEC i ett pressmeddelande.

Konkurrens mellan olika arter är naturligt förekommande inom ekosystem, och det handlar främst om begränsad tillgång till föda. 

Bin och humlor lever på pollen och nektar från blommor. När samhällen med honungsbin placeras ut i naturområden påverkas de vilda binas tillgång till mat, och de olika arterna tvingas konkurrera om blomresurserna. När honungsbin flyttas från en boplats till en annan kan de dessutom medföra parasiter och patogener som kan drabba de vilda bina.

Förutsättningar för samexistens

Sedan år 2000 har antalet honungsbisamhällen i Sverige ökat med 60-70 procent vilket medför en allt större klyfta mellan vilda bin och honungsbin. Det är dock möjligt att arbeta med biodling på sätt som gynnar både vilda bin och honungsbin. En mångfald av olika arter är viktigt för bibehållandet av våra ekosystem.

– Med den här sammanställningen av vad vetenskapen visar vill vi bidra till att skapa förutsättningar för samexistens mellan biodling och bevarande av vilda bin, säger Sandra Lindström.

Man vet dock inte vad konsekvenserna av ökade honungsbisamhällen blir. Det är ett komplext område att studera eftersom att många olika arter påverkar varandra. Sandra Lindström menar att mer forskning krävs för att kunna dra ordentliga slutsatser kring följderna av biodling. 

– Det behövs fler väldesignade experiment som undersöker i vilka situationer det finns risk för långsiktigt negativa effekter av honungsbin på vilda bin.

Läs mer om bin:

Bin behöver blommor
Midsommarkransen som vilda bin älskar
Sverige har fått en ny biart – så upptäcktes träkägelbiet
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter