Global uppvärmning gör Mongoliet till öken

Med hjälp av information från trädringsdatabaser och meteorologisk data har ett internationellt team med experter på allt från meteorologi, klimatmodeller och trädringar, kartlagt 260 år av klimatförändringar i inre Östasien.

Nu varnar de i tidskriften Science, för att en ond cirkel av värmeböljor snart kan göra regionen lika torr och karg som sydvästra USA, ett område som även kallas för “ökensödern”.

– Vi kan genom att studera trädringar titta tillbaka i tiden och ser då att dagens klimat i inre Östasien inte har förekommit någon gång tidigare under de senaste 260 åren, säger Hans Linderholm, professor vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien, i en intervju med Sveriges Natur.

LÄS MER: Klimatprognosen – längre växtsäsong och mer torka

De rekordhöga temperaturerna i Mongoliet drivs på av att regionens jordmån torkar ut, vilket i sin tur leder till att det markbundna vattnet försvinner allt snabbare.

”Resultatet”, säger medförfattare Deliang Chen vid Göteborgs universitet till ScienceDaily, ”är fler värmeböljor, vilket innebär ökande markvattenförluster, vilket betyder ännu fler värmeböljor, och var detta tar slut går inte att säga.”

Digra konsekvenser för regionen

Det finns fler regioner, som södra USA och Sydeuropa, där denna kombination av värmeböljor och torka redan skapar problem, något som kan komma att öka i framtiden. Även om det inte når en ”tipping point” överallt, så kan en ökad frekvens av extremväder som 2018 ge stor påverkan på samhällen och natur.

I inre Mongoliet, norra Kina, har mongolerna som förut var nomader blivit alltmer bofasta. Detta innebär att de inte kan flytta till mer gynnsamma områden för till exempel boskapsskötsel om det behövs.

– Torka innebär stora påfrestningar på vegetationen vilket påverkar djur och i sin tur människan. Området är redan nu torrt och består till stor del av stora grässlätter där djur går och betar, det behövs inte så stora förändringar i klimatet för att de negativa effekterna ska bli stora, säger Hans Linderholm.

Torrare mark bidragande orsak till värmeböljor

Om det är varmt i luften värms marken upp och då avångas fukt från marken, något som kallas för evaporation. Detta leder till att marken kyls av. Men ju torrare marken är, desto mindre blir evaporationen vilket gör att den marknära luften inte längre kan kylas av.

När temperaturen vid marken hålls konstant hög påverkas i sin tur högtryck, som stannar kvar längre. Något som leder till att temperaturerna ökar, vilket i sin tur leder till ännu torrare mark, och så vidare. Detta utgör kopplingen mellan mark och atmosfär.

– Denna koppling anses vara en bidragande orsak till de stora värmeböljorna i Centraleuropa 2003, Sibirien 2010 och även den värmebölja som vi upplevde i Sverige 2018 då våren och försommaren var väldigt torr. I ett varmare klimat kan redan idag torra områden bli så torra att det blir svårt att leva där, medan förhållandevis blöta områden som norra Europa oftare drabbas av extremväder med värmeböljor och torka.

När jorden blir varmare minskar temperaturskillnaden mellan luftmassorna och jetströmmen rör sig i sin tur allt långsammare och mer vågigt. Det kan leda till att högtryck ”parkerar” över ett område under flera veckor, vilket kan ge upphov till värmeböljor.

– En förstärkning av högtrycket i inre Asien kan påverka jetströmmen som i sin tur kan ge effekter på andra ställen på jorden.

Klimatkatastrof och global uppvärmning

Att regionen upplever sin varmaste period på 260 år är enligt Hans Linderholm ett tydligt tecken på effekten av den globala uppvärmningen, där ett redan torrt och varmt område blir allt torrare och varmare.

– Vi kommer att få fler vädersituationer som varar under allt längre perioder, och detta leder ofta till extremväder som värmeböljor eller kraftiga ihållande regn, säger Hans.

LÄS MER: Klimatförändringarna kommer leda till torka på många platser i världen

– Det obehagliga är om klimatet i inre Asien når en så kallad ”tipping point”, då kan klimatet inte gå tillbaka till hur det var förut, och detta kommer ha stor negativ påverkan på växter, djur och människor som lever där, fortsätter han.

Med begreppet “tipping point” menar forskare det ögonblick i tiden då ett ekosystem når en kritisk brytpunkt, varefter systemet permanent ändrar karaktär. Som exempel har vi Saharaöknen i norra Afrika, världens största varma öken. Ett enormt område som en gång i tiden var sprudlande grönt, fyllt med floder och skogar.

Många kan bli klimatflyktingar

Även städer drabbas av att tillgången på vatten minskar. På sikt kan det leda till att människor måste flytta till andra områden och bli klimatflyktingar.

– Vi ville få ett långsiktigt perspektiv på den stora ökningen av värmeböljor och kraftiga nedgången i markfuktighet i inre Asien och främst Mongoliet. Här är träd bra, eftersom att om de växer utan att människan påverkar dem alltför mycket, kan vara väldigt beroende av klimatet för att växa bra, säger Hans.

För att få fram rätt information valde forskarna ut träd som växte i torra områden, alltså känsliga för markfuktighet och på hög höjd i bergen, alltså känsliga för temperatur, genom att titta på trädens årsringar. Beroende på om träden har tunna eller tjocka årsringar betyder det att de har haft antingen dåliga eller bra förutsättningar för att växa.

LÄS MER: Odla i vatten – så kan världssvälten lösas

Hans forskargrupp kunde därmed skapa en historisk karta över trädringarnas variationer och jämföra dem mot andra observationer.

– På det viset kunde vi sedan rekonstruera temperatur- och luftfuktighetskartor 260 år tillbaka i tiden. Detta ger oss ett långsiktigt perspektiv, och vi kan nu se hur klimatet fungerade innan människan påverkade det i hög grad. Vilket gör det möjligt att avgöra hur mycket vi påverkat klimatet idag och när det började bete sig på ett icke-normalt sätt, säger Hans.

Forskarna vill fortsätta att ge ett långsiktigt perspektiv på klimatet runt om i världen med hjälp av klimatindikatorer som trädringar. På så sätt går det att med större säkerhet säga hur klimatsystemet har förändrats av mänsklig påverkan. Längre klimatdataserier ger också möjlighet att kalibrera de klimatmodeller som används för att generera framtida scenarion så att de blir bättre.

Hur kommer trenden att utvecklas?

– Troligtvis till varmare och torrare somrar, som i slutändan kan leda till ökenförhållanden i regionen.