EU-förordning kan stoppa bidöd

Bekämpningsmedel innebär en stor negativ påverkan på miljö och människors och djurs hälsa. Användandet leder också till att den biologiska mångfalden utarmas, då pollinerare såsom bin tar skada.  

Läs mer: Forskare kan ha löst gåtan med den mystiska bidöden

Enligt det förslag till förordning som nu antagits av EU-parlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet så ska EU-länderna bland annat minst halvera sitt användande av kemiska bekämpningsmedel fram till 2030, jämfört med genomsnittet för perioden 2013-2017. När bekämpningsmedel väl används så ska hälso- och miljöriskerna med dessa även här halveras fram till 2030. 

Steg i rätt riktning

Efter omröstningen sade partigruppen De grönas talesperson Sarah Wiener i ett uttalande att det är ett steg i rätt riktning för att få till en signifikant minskning av kemiska bekämpningsmedel fram till år 2030. 

– Det är väldigt positivt att vi har kunnat komma överens om en rimlig kompromiss med tanke på att det är en ideologiskt laddad fråga där industrin har dominerat i debatten. 

Även Naturskyddsföreningen är positiva till att förslaget röstades igenom.

– Omröstningen i miljöutskottet tar oss ett steg närmare att halvera användningen av bekämpningsmedel i EU till 2030, vilket är hoppingivande. Nu är det viktigt att det blir ett starkt stöd för lagstiftningen i hela parlamentet och att man inte öppnar upp för att ge länder undantag. Våra politiker har nu en unik chans att vara med och bromsa bidöden i Europa, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen. 

Men ingen garanti

Att förslaget antogs innebär ingen garanti för att förordningen kommer att träda i kraft. Det ska också upp i ministerrådet för omröstning, och sedan förhandlas i trepartssamtal mellan Europeiska kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet inför en plenumomröstning i parlamentet, där frågan slutligen avgörs.  

De svenska EU-parlamentarikerna i utskottet, Pär Holmgren (Mp), Malin Björk (V), Heléne Fritzon (S), Emma Wiesner (C) och Karin Karlsbro (L) röstade ja till förslaget, medan Jessica Polfjärd (M) röstade nej.   

I en kommentar till Sveriges Natur skriver Jessica Polfjärd att förslaget inte är tillräckligt tillfredsställande. Detta då hon anser att det försvårar för användning av bekämpningsmedel, som hon ser som en nödvändighet i jordbruket.

– Det säkerställer inte att vi kan fortsätta använda växtskyddsmedel utan problem. Vi kommer inför plenum fortsatt arbeta för att förslaget som slutligen antas ska vara utformat på ett sådant sätt att det garanterar att jordbrukare kan bedriva sitt arbete under stabila och långsiktiga förutsättningar. Vi stödjer inte idén om nationella bindande mål, och inte heller att man på flera områden vill förbjuda användningen av växtskyddsmedel utan tillräcklig flexibilitet, skriver hon.  

Socialdemokraternas representant i utskottet är mer positivt inställd.

– Vi vill minska användningen av farliga bekämpningsmedel i enlighet med vad vetenskapen kräver och där det finns bra alternativ. Det är avgörande för våra pollinerare, för bönderna, för naturen och i förlängningen oss alla, säger Heléne Fritzon (S).

Påverkan från industrin

Under arbetet som ledde fram till det färdiga förslaget så har ordet “bekämpningsmedel” ändrats till den mindre negativt betingade benämningen “växtskyddsmedel”. Samtidigt har bland annat flera bekämpningsmedelstillverkare haft ett stort antal möten med representanter från olika partigrupper i EU-parlamentet, och en intensiv lobbyingkampanj för att påverka lagförslaget har bedrivits av jordbruksindustrin. Detta visar en granskning som webbtidningen DeSmog har gjort.