Preems planer efter Preemraff
Lysekil i siluett mot solnedgången.

Preem har dragit tillbaka ansökan om Preemraff i Lysekil. Nu vill bolaget producera förnybart. FOTO: Getty Images

Preems planer efter Preemraff

För en vecka sedan meddelade Preem att de har dragit tillbaka sin ansökan om att förädla tjockolja i Lysekil för att de inte längre ser någon lönsamhet i projektet. Men vad händer i Lysekil nu?

2016 ansökte Preem hos mark- och miljödomstolen om tillstånd att utvidga raffinaderiet i Lysekil förädla tjockolja till miljödomstolen. Projektet kallades ROCC, residue oil conversion complex, och fick klartecken av mark- och miljödomstolen. Det överklagades till miljööverdomstolen, men innan dess tog regeringen över beslutet. I juni 2020 kom miljööverdomstolen därför med ett yttrande istället för en dom. Den rekommenderade regeringen att ge klartecken.

LÄS MER: Mark- och miljööverdomstolen säger ja till till Preemraffs utbyggnad i Lysekil

Regeringen väntades ta beslut senare i höst.

Men för en vecka sedan, den 28 september, meddelade Preems styrelse beslutet att dra tillbaka ansökan.

– Att avveckla ROCC-projektet är ett kommersiellt beslut som baseras på en sammanvägning av projektets lönsamhet och tekniska genomförbarhet, sa Magnus Heimburg, nytillträdd vd för Preem.

LÄS MER: Preem drar tillbaka ansökan om utbyggnad i Lysekil

Ny ansökan

Sveriges Natur har sedan dess sökt Preem för att få svar på vad som händer nu. I fredags fick vi svar per mejl från Preems presschef Dani Backteg.

Av svaren framgår att Preem snarast , ”under hösten” kommer att lämna in en ny ansökan till mark- och miljödomstolen för storskalig produktion av flytande biobränslen.

Planen är ambitiös:

– Vi har satt målet om att producera två miljoner kubikmeter förnybara drivmedel till 2024 och fem miljoner kubikmeter till år 2030, skriver Dani Backteg.

Det är 10 respektive 25 gånger mer än de 200 000 kubikmeter Preem producerade 2019 .

Det är oklart vilka råvarorna blir.

Vilka är de viktigaste råvarorna för framtida biodrivmedel? 

– Förnybara råvaror handlas på en internationell marknad som kommer att variera över tid. En rad fluktuerande faktorer kommer att avgöra vilka volymer olika råvaror bidrar med för vår del, såsom skördar, vädervariationer, samt utbud och efterfrågan överlag. Preem ser emellertid stor potential i att utöka utvinningen av förnybara råvaror i Sverige och övriga Norden, och som vi bedömer kommer att vara viktiga råvaror för vår produktion framöver, skriver Backteg.

Vätgasen skulle i tjockoljeprojektet produceras med fossilgas, alltså naturgas. Vätgas behövs även för att producera flytande biobränslen från fasta råvaror som trä eller bark.

Kommersiella skäl

En stor del av koldioxidökningen i tjockoljeprojektet kom från en anläggning för att producera vätgas från fossil gas. Vätgas behövs även för att producera flytande biobränslen. Men det finns också ”grön” vätgas, som tillverkas ur vatten med förnybar el.

Har ni tänkt om ifråga om vätgas och tänkt använda grön vätgas från förnybar el istället för från fossil gas?

– Nej. Vi har ett pågående samarbete med Vattenfall kring detta.

Detta samarbete gäller dock inte Lysekil utan Preems raffinaderi i Göteborg, där biobränslen produceras idag.

Ni sa att det var av kommersiella skäl ni lade ner ROCC. Spelade opinion och politik ingen roll alls?

– Nej. Vi har respektfullt lyssnat på vad människor har uttryckt i debatten men detta är – helt och hållet – ett kommersiellt beslut. Det har inte heller handlat om resultatet av politiska förhandlingar eller kohandel. Det här ett resultatet av en större genomlysning som pågått under en tid.

LÄS MER: Nu prövas Preemraff i domstolen igen – här är frågorna att hålla koll på

LÄS MER: Koldioxidlagring många år bort enligt forskare

LÄS MER: Koldioxidlagring – drömmen som sprack 

Läs alla tidigare artiklar om Preemraffs utbyggnad i Lysekil

Läs mer om Preemraff

Preem drar tillbaka ansökan om utbyggnad i Lysekil
Mark- och miljööverdomstolen säger ja till Preemraffs utbyggnad i Lysekil
Preemraffs utbyggnad dröjer – domstolsförhandlingarna klara
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter