Vinnare av Tidskriftspriset 2022 – ÅRETS TIDSKRIFT FACKPRESS
Vinnare av Publishingpriset 2022 – Medlemstidning – Individ

Azorerna: från valjakt till hållbarhet

Azorerna: från valjakt till hållbarhet

För 35 år sedan dödade man valar på Azorerna. Nu har den portugisiska ögruppen i Atlanten blivit världens första arkipelag att certifieras som hållbar turistdestination. En fjärdedel av öarnas yta utgörs av skyddade naturområden.

Joana Coutinhos ekologiska gård från 1600-talet ligger på en höjd i hamnstaden Ponta Delgada med utsikt över hamnen där valfångstbåtarna lade till förr i tiden. Hon är Azorernas främsta hållbarhetskonsulent och skäms över valjakten som gav öarna dåligt rykte. Nu har hon sett till att den vulkaniska ögruppen mitt i Atlanten håller på att bli ett av Europas mest hållbara samhällen.

Joana Coutinho knipsar av några myntablad och citrongräs i sin köksträdgård och häller upp hett vatten till sig i en kopp.

– När jag efter tre års juridikstudier i Lissabon berättade för pappa att jag ville hoppa av för att studera ekologiskt jordbruk i Storbritannien tyckte han att jag var galen. I dag är han stolt över mig, säger 44-åriga Joana Coutinho.

Efter att i 17 år ha studerat klimatförändringar och hållbar utveckling i Storbritannien, Borneo, Brasilien och Madagaskar bestämde hon sig för att 2014 flytta tillbaka till Azorerna.
– Jag ville ge något tillbaka till platsen jag fötts på.

Ville förändra ögruppen

Hennes ambition var att förvandla de nio öarna som utgör Azorerna till ett hållbart samhälle. Hon ordnade ett möte med guvernören och berättade att om ögruppen valde att satsa på hållbarhet kunde Azorerna bli den första arkipelagen i världen att certifieras som hållbar turistdestination.

– Bara du nämner ordet turism så plingar det till i politikernas öron. De ser framför sig hur pengarna väller in. Jag visste att guvernören kunde svälja betet. Och när han väl gjort det räckte jag över kriterierna som var tvungna att uppfyllas. Han hade inget annat val än att följa dem, säger Joana Coutinho och skrattar.

Joana Coutinho drar sin skottkärra på ön Sao Miguel. Joana är Azorernas främsta hållbarhetskonsulent.

Krävdes stora insatser

Att utföra certifieringen tog flera år. Över 400 åtaganden var tvungna att uppfyllas för att Earth Check, en ledande internationell turismrådgivningsgrupp med säte i Australien, skulle kunna certifiera ögruppen. Naturområden behövde skyddas, energiförsörjningen bli mer hållbar och återvinningen bättre.

En av satsningarna blev att distribuera varmvatten från öarnas heta källor till hushållen. En annan investering var att satsa på vindkraft och solpaneler. På uppdrag av Azorernas självstyrande regering skapade Joana Coutinho en hållbarhetsstadga som 135 företag hittills har skrivit under. Tillsammans har bolagen förbundit sig till 486 åtaganden.

– Hållbarhetstänkandet har börjat sjunka in, säger hon.

I december 2019 delade Global Sustainable Tourism Council ut titeln som pryder ankomstterminalen på den internationella flygplatsen i Ponta Delgada, Azorernas största stad. På en banderoll över utgången står det: WELCOME TO THE ONLY ARCHIPELAGO IN THE WORLD CERTIFIED AS A SUSTAINABLE DESTINATION.

Hittills har endast tolv andra platser i världen certifierats som ett hållbart turistmål av Earth Check, bland annat badorten Nuevo Vallarta i Mexiko, halvön Snæfellsnes på Island och skidorten Järvsö i Sverige.

– Politikerna på Azorerna är stolta över certifieringen, men vi är ännu en bit från målet. Jordbrukspolitiken måste göras om, menar Joana Coutinho.

Dubbelt så många kor som människor

Azorerna producerar merparten av det portugisiska fastlandets behov av mjölk, smör och ost. På ön São Jorge finns nästan 20 000 mjölkkossor, men knappt 9 000 invånare. Korna släpper ut mängder av metangas, vilket är en mer skadlig växthusgas än koldioxid, och står för stora utsläpp av gödsel som rinner ut i havet.

Kor är vanligt färekommande i trafiken på ön São Miguel. Mjölkprodukter utgör ett av de tyngsta inslagen i Azorernas ekonomi.

– EU:s jordbrukspolitik grundar sig på erfarenheterna från andra världskriget. Vi måste vakna upp. Det kriget är över sedan länge. Nu lever vi i ett annat krig som handlar om att vår jord håller på att explodera. Jordbrukspolitiken måste förändras, säger Joana Coutinho och dricker ur sitt örtte.

En historia av valjakt

När Portugal ansökte om att gå med i EU ställdes kravet att landet var tvunget att upphöra med sin valjakt. 1984 verkställdes förbudet och 1986 kunde Portugal bli medlem. Året efter fick valfångarna på ön Pico på Azorerna ett återfall. De dödade tre kaskelotvalar.

EU reagerade kraftfullt och drog in bidragen till Azorerna.

– Det var så korkat. De tre valarna dödades helt i onödan. Fabriken som tog hand om valfettet var redan nedlagd. Ingen tjänade en krona på valarna. De gjorde det mest för spänningens skull, säger Antero Soares, 72.

Ett turisthäng utanför Talassa på ön Pico, Azorerna. Talassa var det första valskådningsföretaget på Azorerna, och startade sin verksamhet tre år efter att Portugal hade förbjudit valjakt.

Mellan 1976 och 1981 arbetade Antero Soares inom valjakten och var med om att döda ett tjugotal valar om året. Azorerna var väldigt fattigt och inkomsten från det eftertraktade fettet från kaskelotvalens huvud räckte till att försörja familjerna på Pico.

– Om någon såg en val simma förbi sköts fyrverkerier i luften för att meddela bönderna att släppa sina sysslor, rusa ned till hamnen och hoppa i båtarna. Alla var delaktiga i valjakten, säger Antero Soares.

På den tiden gav valjakten honom oregelbundna inkomster. I dag, som pensionär, får han en fast lön varje månad för att hjälpa bolagen som arrangerar valsafari på Pico. Hans uppgift är att speja från land med sin kikare efter valarna och dirigera turistbåtarna i rätt riktning.

– För mig är detta hållbar turism. Alla tjänar pengar på valen utan att döda den.

Antero Soares, 75, poserar vid sin utsikts-punkt på ön Pico. Antero var valjägare förut, men sedan valjakten förbjöds har han spanat efter valar för valskådningsföretag.

Antero Soares inleder sin dag med att bege sig till sin utkikspost på Picos sluttningar. Han monterar kikaren på ett stativ och söker metodiskt av havet. Om han ser några valar ringer han valsafaribolagen och anger koordinaterna. Under dagen håller han ständig kontakt med turistbåtarna via walkie-talkie och lotsar dem rätt.

Det främsta valsafaribolaget på Azorerna är Futurismo som arrangerar valsafari på Pico och på huvudön São Miguel. Regelverket är rigoröst. Ingen båt får ge sig ut till havs utan en marinbiolog ombord. Fartygen får endast närma sig valen bakifrån och måste hålla ett avstånd på minst 50 meter. Om valkalvar är närvarande måste avståndet vara minst 100 meter.

– Valturismen sköts på ett ansvarsfullt sätt, tycker Antero Soares.

Mitt emot Pico breder ön Faial ut sig. Det tar endast 30 minuter att ta sig dit med bilfärjan. Faial är mest känd för att de flesta Atlantseglare lägger till här på vägen hem från Karibien. Det har gjort att hamnen i staden Horta blivit världens fjärde mest besökta marina.

Hoppas på ringar på vattnet

Den främsta marinbiologen på ön är den före detta fiskaren Norberto Serpa. När han växte upp var det inte ovanligt att fiskare drog upp delfiner och använde köttet som foder åt grisarna.

– Det gör ingen längre. Även fisket håller på att bli hållbart, säger Norberto Serpa.

Det främsta hotet mot den marina miljön på Azorerna är den höjda havstemperaturen, anser han.

– För tre år sedan började det dyka upp en alg i våra vatten som vi aldrig tidigare haft. Den algen dödar andra alger och förändrar den marina miljön.

Norberto Serpa gissar att algens uppkomst har att göra med den höjda vattentemperaturen.

– Även om vi sköter oss på Azorerna så ingår vi i den globala havsmiljön. Alla måste medverka till att sänka temperaturerna.

Ett annat problem på Azorerna är den plast som Golfströmmen för med sig.

Norberto Serpa, 64, till havs vid ön Faial, Azorerna. Norberto är sjöman och en framstående biolog, före detta fiskare.

– Det mesta är nylonlinor och nät från fisket. Jag tycker att fiskeindustrin borde tvingas till att använda nedbrytbar utrustning. Valarna och delfiner slingrar in sig i näten och kommer inte loss, säger 64-årige Norberto Serpa.

Han gläds över att Azorerna certifierats som ett hållbart turistmål och hoppas att det ska ge ringar på vattnet.

Läs mer resor:

Sex tågtips i Europa
Skyddat under ytan
Grönt ljus för Järvsö som hållbart resmål
Artikeln publicerades i
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter