Ordförande Johanna Sandahl och generalsekreterare Karin Lexén.
Vi behövs mer än någonsin
Tidöavtalet och den nya regeringsförklaringen lämnar mycket att önska, men vi vet att vi inte är ensamma i sorg och engagemang för nedprioriterade miljöfrågor, konstaterar Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl och generalsekreterare Karin Lexén.
Ny regering innebär alltid nyheter. Men en inte särskilt välkommen överraskning var det faktum att miljögifter, biologisk mångfald och ett miljödepartement lyser med sin frånvaro i såväl Tidöavtalet som statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring.
Vi vet att vi inte är ensamma i vår känsla av sorg, att miljödepartementet efter 35 år i naturens tjänst läggs ner. Det är en tydlig och allvarlig signal om att miljöpolitiken prioriteras ner. Många har sett, kommenterat och delat den dödsannons vi spred i media och sociala medier.
Arbetet med att bland annat minska klimatutsläppen, skydda och bevara värdefull natur, samt stärka den biologiska mångfalden på land och i vatten hamnar nu under det nyskapade Klimat- och näringsdepartementet. Men miljö är mer än klimat, klimat är mer än energi, och energi är mer än kärnkraft.
Enligt FN står vi inför en trippelkris: med klimatförändringar, utarmningen av biologisk mångfald och spridningen av miljögifter. För att hantera dessa kriser krävs ambitiösa politiska åtgärder.
I våra traditionsenliga valgranskningar fick alla partierna svara på hur de ställer sig till Naturskyddsföreningens miljöpolitiska förslag, men också beskriva sina egna. Vi undersökte också hur partierna hade agerat under den förra mandatperioden.
Tre av partierna i regeringsunderlaget – Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna – visade sig denna gång utgöra en egen klass i botten. Även om klimat- och miljöministerposten gick till Liberalerna, som är betydligt mer miljöambitiösa, är detta naturligtvis mycket oroväckande.
Olika partier föredrar olika sätt att lösa samma problem, med utgångspunkt i sina respektive ideologier – det är inget nytt. Det som bekymrar oss är avsaknaden av ambitioner och konkreta åtgärder som faktiskt kan lösa de miljöproblem som vi står inför.
För i stället för att möjliggöra nödvändiga och snabba utsläppsminskningar riskerar regeringens beslut tvärtom att på kort tid leda till ökade utsläpp, bland annat genom att direkt sänka drivmedelspriserna, bromsa reduktionsplikten och snabbt återinföra ett reseavdrag som gynnar bilåkande i städerna – på bekostnad av landsbygden och klimatarbetet.
Regeringens satsningar för att minska utsläppen, på kärnkraft och koldioxidinfångning, är däremot både kostsamma och tidskrävande. De bedöms få verkan först många år efter 2030.
Naturkrisen och biologisk mångfald nämns inte alls i Tidöavtalet, inte heller spridningen av miljögifter i naturen. Partierna verkar alltså än så länge sakna en gemensam plan för att hantera tre av vår tids största kriser.
Vi hoppas innerligt att den nya regeringen kan överraska positivt framöver och visa att en ambitiös klimat- och miljöpolitik inte bara är tomma ord. Vi kommer göra vad vi kan för att det inte ska bli fyra förlorade år för miljön, genom att bidra med fakta, förslag och till en konstruktiv dialog.
För något som verkligen ger hopp och kraft är det enorma engagemang som finns i vår förening – från dem som varit aktiva i många år till de som alldeles nyss blev medlemmar. När signalerna om nedprioritering av miljöpolitiken kom ledde det till att ovanligt många på kort tid valde att gå med, fler än 10 000 bara på några veckor.
