Rävens dvärgbandmask ovanlig – liten smittrisk

Rävar kan bära på dvärgbandmasken utan att påverkas. Foto: Kjell-åke Fredriksson/Naturskyddsföreningen.

Rävens dvärgbandmask ovanlig – liten smittrisk

Oro uppstod bland naturälskare för fem år sedan efter larm om att rävens dvärgbandmask hittats i landet. Noggrann övervakning har sedan dess visat att risken att smittas av denna parasit är ytterst liten, utom i några få avgränsade områden.

För fem år sedan, i februari 2011, upptäcktes för första gången rävens dvärgbandmask i Sverige, i en död räv. Eftersom denna parasit kan ge en allvarlig sjukdom hos människa blev medieuppmärksamheten stor. Människor uppmanades att skölja och koka bär och svamp innan förtäring, för att undvika smitta.

Sedan dess har SVA, Sveriges Veterinärmedicinska anstalt övervakat förekomsten av denna parasit i landet. Forskare vid Lantbruksuniversitetet har därtill studerat förekomsten i olika smågnagare som är parasitens mellanvärd. Slutsatsen av dessa studier är att rävens dvärgbandmask har en mycket begränsad förekomst i landet. Den har hittills bara hittats i fem områden, i närheten av Katrineholm, Borlänge och Uddevalla. SLU-forskarna hittade den i två ytterligare områden mellan Vetlanda och Växjö samt mellan Gnesta och Nyköping.

Rävens dvärgbandmask. Foto: Alan R Walker/Wikimedia Commons
Rävens dvärgbandmask. Foto: Alan R Walker/Wikimedia Commons

Risken att bli smittad är mycket liten, utom kanske i dessa fem områden, där parasiten återfunnits i mellan 6 och 20 procent av de insamlade rävspillningarna. Nio smågnagare av över 600 som undersökts bar på smittan, men sex av dem hade fångats på samma fält. Ännu har ingen person smittats av denna dvärgbandmask i Sverige. Även i Centraleuropa, där dvärgbandmasken är vanligare, är det ytterst ovanligt att människor smittas. Endast 50-60 personer smittas årligen i hela Europa.

Vi behöver med andra ord inte vara oroliga för att smittas under våra utflykter för att plocka svamp och bär. Risken att smittas via livsmedel bedöms av folkhälsomyndigheten som ytterst liten.

Parasiten kan även smitta hundar, som via maskäggen kan tänkas överföra smittan till människor. Varken hundar eller rävar får några symptom av att bära på dvärgbandmask. Jordbruksverket rekommenderar därför regelbunden avmaskning för hundar som vistats lösa i drabbade områden.

Rävens dvärgbandmask kan i sällsynta fall smitta människor genom att man får i sig parasitens ägg. En cancerlik cysta kan så bildas i bland annat levern. Utan behandling är dödligheten hög. Det tar dock lång tid innan sjukdomen utvecklas i människokroppen, mellan 5 och 20 år. Behandlingen kan i värsta fall kräva levertransplantation och livslång behandling maskmedel. Att människor smittas är dock extremt sällsynt, och ny forskning tyder på att ett starkt immunförsvar skyddar mot infektion av denna parasit.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter