Annons
Minska ljusföroreningar med rätt utebelysning

Ljusföroreningar har negativ påverkan på djur och växter såväl som människor. Men det går att själv bidra till återerövringen av nattens mörker – genom att välja rätt utebelysning. Foto: Getty Images

Minska ljusföroreningar med rätt utebelysning

Artificiellt ljus påverkar den biologiska mångfalden och ekosystemen negativt. Utmaningen är därför att fixa utebelysningen på bästa sätt för både djur och miljö.

Ljusföroreningar är ett större problem än många tror. Forskningen inom området är ny, men påverkan har påvisats på varje djurgrupp som hittills har undersökts, berättar Johan Eklöf. Han är fladdermusforskare, naturvårdskonsult och författare till Mörkermanifestet, en bok som handlar om behovet av mörker och hur för mycket ljus påverkar djur, växter och människor.

I tidskriften Biodiverse visar en rad forskare hur de flesta organismer inte är anpassade till en belyst nattmiljö. Belysning kan bland annat orsaka att djur dödas, inte hittar mat, att mängden stresshormoner ökar samt att immunsystem och reproduktion påverkas negativt.

Den ökande mängden ljusföroreningar tycks också bidra till den minskande mängden insekter. Många arter attraheras av belysning från flera hundra meters håll, vilket kan medföra att omgivningen dammsugs på insekter. Väl vid ljuskällan kan de brännas till döds, tas av rovdjur eller dö av utmattning. Fåglar stressas av störd dygnsrytm, och flyttfåglar förvirras av artificiellt ljus.

Bra val: punktbelysning och låga lampor. Foto: Getty Images

Nära vattendrag kan ljus skapa barriärer för vattenlevande arter som förflyttar sig i skydd av mörkret. Djur som är anpassade till mörkerseende kan förblindas av plötsligt starkt ljus och riskerar att bli överkörda eller tas av rovdjur.

Johan Eklöf är fladdermusforskare, naturvårdskonsult och författare. Foto: Frida Winter

Fladdermöss är särskilt utsatta eftersom mörkret skyddar dem mot rovfåglar, säger Johan Eklöf.

– Ljuset begränsar deras rörelseområden. Fladdermöss bosatta i kyrktorn har svultit ihjäl, sedan man ljussatt kyrkfasader och kyrkogårdar. De vågar sig helt enkelt inte ut.

​​Läs mer: Johan Eklöf skriver om hur vi behöver tänka om och lyfta fram mörkret.

Vid en inventering som han gjorde tillsammans med fladdermusforskaren Jens Rydell på 1980-talet kunde han konstatera att fler än hälften av alla västsvenska kyrkor var bebodda av fladdermusarten brunlångöra. När de 2017 gjorde en uppföljning var hälften av kolonierna borta. Endast i kyrkor som ännu inte fått fasadbelysning fanns de kvar.

Mörkret ger skydd åt fladdermöss. Foto: Getty Images

Belys med måtta, råder Johan Eklöf.

– En enstaka trädgårdslampa är inget fördärv, men man behöver ju inte ha lampan tänd hela tiden. Använd rörelsedetektor eller timer. Släck när fladdermössen är som mest aktiva och ger sig ut för att jaga, från solnedgång och en timme framåt. Välj hellre lite punktbelysning än fasadbelysning. Eller låga lampor längs gångvägen till huset, föreslår han.

– Och undvik att rikta lampor upp i träd. Det påverkar både trädets lövfällning och knoppning, liksom de djur som bor där.

Läs mer om fladdermöss:

Mörkrets goda hjärta
Så sover djuren om vintern
Motorvägar hotar fladdermöss livsmiljöer
Artikeln publicerades i
Gilla, dela och diskutera våra artiklar på Facebook Följ oss på Facebook