Annons

Sveriges Natur har prövat de nya växtbaserade dryckerna.

Miljösmart dryck sökes

Nyttigare, bra för klimatet och schysstare mot djuren. Det finns många påståenden om växtbaserade drycker, men det finns få som håller för en allsidig granskning.

Den som väljer växtbaserat för miljön och klimatets skull bör vara medveten om att det finns bättre och sämre alternativ i växtmjölksdjungeln. Till exempel påstås potatisdrycken vara ”superhållbar” jämfört med grödor som sojabönor, mandel och havre. Något man får ta med en nypa salt.

Odlingsmetoden kan vara avgörande

– Det stämmer att potatis har ett lägre klimatavtryck jämfört med till exempel ris och nötter, men det är helt avgörande hur potatisen odlas. Det är en väldigt hårt besprutad gröda och det är därför bra om den är ekologisk eftersom det ger lägre påverkan på den biologiska mångfalden, säger Jenny Ekman, sakkunnig inom jordbruk på Naturskyddsföreningen.

Detsamma gäller sojabönor som, om de inte är ekologiska, kan vara hårt besprutade, vilket påverkar miljön runtomkring negativt. Å andra sidan kräver soja och ärtor ofta inte konstgödsel för att växa eftersom de kan ta upp kväve från luften, vilket gör dem till relativt resurseffektiva grödor.

– Grödor som soja, havre och potatis bör vara ekologiska för att vara miljövänliga, säger Jenny Ekman.

Transporterna spelar mindre roll

Hon anser också att det är bra om grödan är odlad i Sverige, men att det för utsläppen spelar mindre roll.

– Skillnaden mellan konventionell odling och ekologisk odling är större jämfört med skillnaden om en gröda är odlad i Sverige eller i ett annat land. Transporterna är en ganska liten faktor i sammanhanget.

Av de nio drycker Sveriges Natur tittat på är endast tre ekologiska, samtidigt räcker det ibland inte med att den är ekologisk eftersom grödan i sig har ett väldigt högt klimatavtryck. Det gäller till exempel ris där odlingen, som sker i syrefattigt vatten, ger upphov till stora utsläpp av växthusgasen metan.

Om riset besprutas eller inte spelar mindre roll för utsläppen. Däremot spelar det stor roll för den biologiska mångfalden. Enligt en studie från universitetet i Oxford går det dessutom 54 liter vatten på ett enda glas rismjölk. Det kan jämföras med havre- och sojamjölk där det går mindre än 10 liter per glas.

Lika illa ställt verkar det vara med nötterna. Enligt Världsnaturfonden, WWF, odlas exempelvis en stor del av mandeln på marker som tidigare hade en hög biologisk mångfald, men som i och med odlingarna förvandlas till biologiska öknar.

Tre av nio undersökta drycker är ekologiska.

Krävs stora mängder vatten

Det går dessutom åt extremt mycket vatten för att odla mandel. Enligt WWF går det 74 liter vatten på ett enda glas mandelmjölk.

Alternativen till komjölk är många. Sveriges Natur testar drycker baserade på ärtor, ris, havre, soja, mandlar, kokos, cashewnötter och potatis.

– Över 90 procent av mandeln på världsmarknaden kommer från Kaliforniens storskaliga och monokulturella mandelodlingar. De lyfts ofta fram som ett nidexempel på destruktiv produktion för både landskap och pollinatörer. Därför är de i dag i princip helt beroende av tambin för sin pollinering. De vilda pollinatörerna är mer eller mindre borta, säger Pim Bendt, också han sakkunnig inom jordbruk på Naturskyddsföreningen.

Däremot har mandel och övriga nötter ett relativt litet klimatavtryck eftersom de inte ger upphov till en särskilt stor andel växthusgaser. Precis som mandel är dock cashewnötter en vattenkrävande gröda, men så länge de odlas utan bekämpningsmedel är deras påverkan på den biologiska mångfalden försumbar.

Anläggandet av cashew- odlingar kan påverka mångfalden eftersom den ursprungliga skogen röjs för att plantera cashewträd. Detta gäller även för kokspalmsplantager.
Kokos har både ett relativt lågt klimat- och vattenavtryck samt skördas för hand, vilket innebär att marken inte skadas av exempelvis traktorer. Således verkar kokosdryck vara ett, i sammanhanget, miljövänligt och klimatsmart val.

Bara för att en dryck är gjord på växter betyder det alltså inte att det går att påstå att den är bra för planeten.

– Växtbaserad mat kan ju också vara extremt destruktiv för våra ekosystem. Titta på palmolja i Indonesien, soja i Brasilien eller spannmål i den amerikanska mellanvästern, säger Pim Bendt.

De experter Sveriges Natur talat med varken vill eller kan utse vilken dryck som är bäst, utan anser att det snarare handlar om hur råvarorna produceras än vilka råvaror som används. En sak är de överens om. Ekologiskt är alltid bäst.

Växtbaserade alternativ är klimatmässigt bättre än vanlig mjölk som orsakar stora växthusgasutsläpp. Men helst bör alternativet vara en ekologisk växtbaserad dryck på potatis, soja eller havre.

Klicka på bilden för att förstora den.

Läs mer från Grön Guide:

Skyddat under ytan
Grilla lite grönare
Liten, men rik – prisbelönt radhusträdgård
Fotograf Sara Johari
Artikeln publicerades i
Gilla, dela och diskutera våra artiklar på Facebook Följ oss på Facebook