Märkningarna hjälper till att sålla i butiksdjungeln.
Bäst butik för miljön
Den ekonomiska krisen slår mot ekologiskt och hållbart i livsmedelsbutikerna, men miljömärkningar gör det lättare att hitta rätt.
Det är svårt för kunden att se vilken livsmedelsbutik som är bäst för miljön. Enklast är att välja dem som är miljömärkta, enligt Ica-handlaren Petra Flygare.
Tillsammans med sin make Erik Ohlström driver hon Ica Torgkassen i Uppsala, en butik som går mot strömmen och fortsätter att satsa aktivt på ekologiskt och hållbart.
– Det fanns redan tidigare en svagt nedåtgående trend för ekologiskt, med mer fokus på lokalt. Men sedan inflationen tog fart rejält för ett år sedan märks trenden ordentligt. Det känns som att vi backat 20 år i tiden.
Enligt Petra Flygare handlar exponering och marknadsföring bara om pris i många butiker nu. Följden blir att ekologiska producenter inte får avsättning för sina produkter och tvingas ställa om.
– I dag får vi aktivt jaga ekologiska produkter, en helt ny situation för oss. Det blir en negativ spiral där utbudet minskar.
I den egna marknadsföringen fortsätter de med kampanjer för eko och vego.
– Vi vill se framåt, det kommer något efter krisen. Vi har också byggt upp en kundkrets som är intresserad av de här varorna och fortsätter att köpa.
Håll ett öga på märkningarna
Hållbarhet har varit en del av affärsidén ända sedan 1980-talet, då butiken var tidigt ute med källsortering. Ica Torgkassen har två märkningar av butiken där en extern part står för kontrollen: Bra Miljöval och Svanen. Krav märker också delar av driften som har med Kravmärkta livsmedel att göra.
Fiskdisken är en särskild satsning som är märkt med MSC (Marine Stewardship Council) och ASC (Aquaculture Stewardship Council), och koordineras med Världsnaturfonden WWF:s fiskguide.
– Märkningarna är jättebra verktyg för att ha koll på allt från moppar och rengöringsmedel till sortiment, energianvändning och utbildning av personal.
Kunderna ser mest vad som finns i hyllorna, men bakom kulisserna finns viktiga faktorer som städning och minskad energianvändning.
Målet är att hela tiden höja ribban. För några år sedan byttes alla kyldiskar, belysning och ventilation, åtgärder som sänkte förbrukningen med 50 procent. Det nya kylsystemet värmer delvis gallerian där butiken ligger, med spillvärme från kompressorerna.
– Svinn är en annan sak vi jobbar med hela tiden. Många missar det allra viktigaste: att hela tiden följa upp och köpa in rätt mängd från början. Fokus ligger ofta på åtgärderna man gör när det redan är för sent.
Hon ser också en tilltagande populism där branschutmärkelser och kampanjer pekar ut företag eller avdelningar som ”grönaste” eller ”bästa” samtidigt som butikerna säljer konventionellt odlade bananer, rödlistad fisk eller utländskt kött.
”Företag har ansvar”
Butiken har valt att ha flera märkningar. Ett skäl är att de kompletterar varandra.
– Bra Miljöval styr till exempel detaljerat i sortimentet medan Svanen är mer detaljerad när det gäller driften.
Ibland går de längre än märkningarnas krav och väljer till exempel bort varor som det starka rengöringsmedlet Klorin eller diskmedlet Yes. Något som en del kunder reagerar på.
– Men det finns många alternativ. Som företag har vi ansvar att påverka och den möjligheten vill vi ta, även om det ibland blir krångligare. I grunden handlar det om trovärdighet och långsiktighet för vår gemensamma framtid.
Eko syns allt mindre
En granskning av Sveriges Konsumenter visar att handelns kampanjer för ekologiskt minskat drastiskt de senaste åren. Till stor del har de ersatts av kampanjer för svenska varor. Statistiken visar att försäljningen följer marknadsföringen.
Eftersom 60 procent av alla ekologiska livsmedel säljs i livsmedelsbutiker spelar förändringarna stor roll för ekologisk produktion och försäljning.
Enligt Ekologiska årsrapporten 2022 har volymen ekologiska livsmedel minskat kraftigt i dagligvaruhandeln. Lägre försäljningsvolym för ekologiska produkter och låga merpriser (prisskillnad jämfört med konventionellt) leder till mindre ekologisk odling, under 2022 minskade den ekologiskt brukade arealen i Sverige med tre procent.
I Sverige är mindre än 20 procent av jordbruksarealen ekologisk. Enligt den svenska livsmedelsstrategin ska siffran vara 30 procent 2030. EU:s mål är 25 procent.
Ekologisk produktion har positiv påverkan på både biologisk mångfald och djurvälfärd, samtidigt som den ger friskare jordar och minskad spridning av gifter.
Källor: ”Vart tog ekokampanjerna vägen? En granskning om kopplingen mellan kampanjer och försäljning av ekologiskt” (Sveriges konsumenter, 2023) och Ekologiska årsrapporten 2022 (Organic Sweden, Ekologiska lantbrukarna m fl).
