Företag fuskar med ekologiska fågelfrön
fågel med frön

Sveriges Naturs granskning visar att om fågelfrö ges till fåglar ska de vara ekologiska. Foto: Mats Hellmark

Företag fuskar med ekologiska fågelfrön

Företaget Vivara säljer fågelfrön i åtta länder, bland annat Sverige, men fuskar med sina ekologiska produkter. Jordbruksverket underkänner företagets marknadsföring.

Det nederländska företaget Vivara marknadsför sig som Europas ledande specialist på vård av vilda djur och växter. De säljer också det egna fågelmatsmärket Green+ i åtta länder, bland annat i Sverige.

Green+-produkterna rubriceras som Ekologiska fågelfrön på företagets hemsidor – åtminstone var så fallet när Sveriges Natur inledde kontakten med Vivara. Under granskningens gång ändrades rubrikerna till Fågelfrön med ekologiska ingredienser på både Vivaras svenska e-handelsplattform och på företagets övriga sajter på andra språk.

Ingen av dessa rubriceringar är dock korrekt. Detta enligt Jordbruksverket som har inlett en undersökning av Vivaras marknadsföring av ekologiska produkter.

– Vi har sökt efter Vivara i databaser för certifikat och där fanns inte företaget med. Är ett företag inte certifierat så får de inte sälja ekologiska produkter, säger Jackis Lannek som är handläggare på avdelningen EU-regler ekologisk produktion på Jordbruksverket.

Försvarar sig mot fuskanklagelser

Vivara har två försvar mot fuskanklagelserna. Först hävdar företaget att Green+ är ett ”internt” märke.

– Vi har aldrig hänvisat till Green+-sortimentet som en officiell eller internationell certifiering, utan det är ett sätt att göra produkter mer identifierbara för klimatmedvetna köpare som vill ha ekologiska produkter, säger Dani Hawkins, chef för den digitala marknadsföringen på Vivara, i en första intervju med Sveriges Natur.

Det är inte tillåtet, enligt EU-förordningen 2018/848 som reglerar ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Där framgår att ett företag måste uppfylla reglerna för ekologisk produktion och stå under kontroll av ett ackrediterat kontrollorgan, som genom ett officiellt certifikat intygar att företaget uppfyller reglerna, innan det får sälja ekologiska produkter.

– Om man använder begreppet ekologiskt eller förkortningen ”eko” på produkter som inte är certifierade i enlighet med lagstiftningen hjälper man inte konsumenterna att hitta ekologiska produkter, utan man vilseleder dem, säger Jackis Lannek.

Får inte göra ekologiska påståenden

– I förordningen finns stöd för att man inte får göra ekologiska påståenden hur som helst både i artikel 34.1 och i artikel 30.2. Om det sker med uppsåt eller av oaktsamhet spelar ingen roll, säger Jackis Lannek.

Vivaras andra försvar är att man påstår att det är just ingredienserna som är ekologiskt certifierade, inte själva produkterna.

– Green+ får titeln ekologisk genom sina certifierade ingredienser och förpackningar, men detta är något vi vill undersöka och det vore fantastiskt om vi kunde få Green+-sortimentet certifierat, säger Dani Hawkins.

Det vore som Dani Hawkins säger inte bara ”fantastiskt”, utan i så fall även i enlighet med EU-regler.

– Företaget gör påståenden om att de säljer produkter med ekologiska ingredienser. Det får de inte göra eftersom även sådana påståenden faller in under EU-förordningen, säger Jackis Lannek.

Handlar om spårbarhet

Ekologisk certifiering handlar mycket om spårbarhet. En konsument ska gå tillbaka steg för steg i en produktcykel och kontrollera sådant som odlingsmetod, ogräsbekämpning och förpackningar. Om man stoppar spårbarheten när ingredienserna ska skickas i väg (som i Vivaras fall) kan konsumenten inte vara säker på att själva produktionen, lagring, transporter och så vidare sker på ett ekologiskt sätt.

Det är också den kortfattade förklaringen till varför en färdig produkt inte kan påstås vara ekologisk även om den är tillverkad av ekologiska ingredienser.

Företag som vill sälja ekologiska produkter har normalt sett ökade kostnader jämfört med försäljning av jämförbara produkter utan ekologisk profil. Dels innebär certifiering ofta en fördyrande anpassning av produktionen, dels är själva certifieringen kostsam.

För att göra det lönsamt kan produkterna säljas till ett högre pris. I Vivaras fall har kostnaderna hållits nere genom fusk med certifieringen. Sen har produkterna inom Green+ prissatts högre än övriga produkter. Till exempel är Green+ svarta solrosfrön 15 procent dyrare än de vanliga svarta solrosfrön som Vivara säljer.

Tar bort produkter

Några veckor efter att Sveriges Natur först tar kontakt med Vivara tar granskningen en oväntad vändning. Plötsligt lägger företaget sig platt, tvärtemot sina tidigare förklaringar.

Samtliga produkter inom Green+ plockas bort från företagets e-handelsplats i Sverige. Vid en uppföljande intervju redogör företagets marknadsföringschef, Adam Knight, för Vivaras nya inställning.

– Vi har certifieringar som bevisar att de enskilda ingredienserna odlas ekologiskt. Såvitt vi vet finns det dock ingen certifiering för blandningar av fågelfrö när dessa ingredienser väl har blandats. Enligt våra interna rutiner har produkterna tagits bort från webbplatsen medan vi genomför ett grundligt förtydligande av detta ämne. Resultaten av detta kommer att delas med dig [Sveriges Naturs reporter, reds anm] och våra kunder i sinom tid, säger Adam Knight.

Läs mer om fågelfrön och bristen på just ekologiska sådana i Sverige, i det kommande numret av Sveriges Natur.

Andra företag som fuskat
Tidigare i år ledde en annan granskning av Sveriges Natur till att företaget Equestrian plockade bort sin egna påstådda ekomärkning efter att bland annat Konsumentverket underkänt den.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X