En korg med fem basvaror kostar 14 procent mer om man konsekvent väljer KRAV- och miljömärkt. Det blir över 1 000 kronor extra på matkontot per år för en tvåbarnsfamilj, bara för mjölk, potatis, morötter och kaffe.

Den goda nyheten är att det mesta av tusenlappen faktiskt går till producenten. Det visar en granskning som Sveriges Natur har gjort.

Den ekologiska mjölken, för att ta ett exempel, betalas med 50 öre mer per kilo. Det kan tyckas futtigt, men skillnaden har varit drivkraften för många bönder att gå över till ekologisk mjölkproduktion. Vilket i sin tur har räddat kvar många lantbruk och därmed ett öppet landskap med betesmarker och fodervall.

Men det är också dyrare att vara ekologisk bonde. Visserligen slipper han dyra kemikalier och konstgödsel men skörden blir lägre och osäkrare. Den ekologiske bonden har oftast högre kostnader för bränsle ­ han behöver köra mer med traktorn när han inte kan spruta bort ogräset. Han kan inte heller köpa in billigt foder utifrån. Däremot har inte det ekologiska jordbruket högre kostnader på grund av småskalighet. Ekologiska gårdar är generellt större än konventionellt drivna gårdar.

Arla betalar alltså 50 öre mer till bonden för den ekologiska mjölken, men lägger också på 42 öre för sina egna merkostnader. Motivet är att den ekologiska mjölken inte kan hanteras tillsammans med den vanliga. Den kräver särbehandling. Det borde innebära att merpriset kommer att läggas på vanlig mjölk den dag den ekologiska mjölken blivit en större produkt.

Grossisten och butiken tar i vissa fall mer för det ekologiska. Andra gånger är det större vinst på det konventionella sortimentet. Ekologisk mjölk kan vara en lockvara och butikspriset varierar mycket. Hemköp-kedjan tar till exempel ut samma pris för ekologisk som vanlig mjölk, trots att inköpspriset är 92 öre högre för den ekologiska.

­ Ungefär 50 procent mer bör en bonde få för sin ekologiska potatis, menar Sune Sylegård på Sveriges Potatisodlares Riksförbund. Det motiveras av att man får räkna med att skörden blir cirka 40 procent lägre utan kemikalier och konstgödsel.

I vårt exempel får bonden 6,30 för ekologisk potatis mot 4,50 för konventionellt odlad. Om den ekologiska bonden skulle fått sina extra 50 procent skulle betalningen blivit ytterligare 45 öre per kilo. För de KRAV­odlade morötterna får bonden ett rejält påslag: tre kronor mer per kg.

De Bra Miljöval- och Svanenmärkta Änglamarksblöjorna är en bra affär för butiken, men faktiskt också för konsumenten. Visserligen tar butiken ut betydligt högre marginal för miljöblöjorna än för sitt eget lågprismärke, men miljöblöjorna är ändå billigare än de stora marknadsledande märkena Pampers och Libero.

Låt oss runda av med lite kaffe. När vi slår upp en kopp kan vi räkna med att ungefär en tredjedel av vad vi betalt för kaffet går till bonden i Latinamerika eller Afrika. Butik och rosteri tar förstås sin del av totalpriset, men kaffet har säkerligen också passerat flera mellanhänder.

Det ekologiska kaffet säljs på samma sätt men är ungefär 30 procent dyrare än det konventionella på råvarubörsen. Om bonden verkligen får 30 procent mer för sitt råkaffe är tveksamt, men han får bättre betalt för det ekologiska. Rosterierna i Sverige har ändå valt att till butikerna sälja det ekologiska kaffet till samma pris som det konventionella. Inte för att man är särskilt miljöintressade utan för att få komma in i butikerna och behålla sin plats på hyllorna. Den minskade vinsten på det ekologiska kaffet får belasta marknadsföringskontot.

Sedan några år finns ”rättvisemärkt” kaffe i butikerna i Sverige. Rättvisemärkningen (Fair Trade, Trans Fair, Max Havelaar är motsvarande internationella beteckningar) står för ett handelssamarbete där småproducenter i tredje världen ska få möjlighet att hävda sig på den internationella marknaden. Av producenten krävs att han följer deklarationen om de mänskliga rättigheterna, FNs barnkonvention samt de mest grundläggande ILO-konventionerna.

Kaffebonden är garanterad en betalning som täcker produktionskostnaden och som alltid ligger över världsmarknadspriset. Han får extra betalning för ekologiskt odlat kaffe samt en premie som ska gå till sociala verksamheter inom kaffekooperativet. Kaffet säljs direkt till importörerna och rosterierna i Europa. Betalningen går direkt till odlaren. Dessutom har han rätt till förskottsbetalning utan höga räntor. Förskottsbetalningen har medfört att många kaffekooperativ törs satsa på en övergång till ekologisk odling.

Idag finns såväl rättvisemärkt vanligt bryggkaffe som snabbkaffe och alla butiker kan ta hem och sälja rättvisemärkt kaffe.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.