Att bryta gamla tankemönster om hur saker ska se ut eller vara är inte alltid lätt. Men ibland accepteras nyheter utan en sekunds tvekan. Se bara på det genomslag som ?Wildlife Gardening? haft i Storbritannien. Trädgårdstrenden började på den berömda Chelsea Flower Show i London 1985. Landskapsarkitekten Chris Baines fick tillåtelse att för första gången i trädgårdsutställningens historia anlägga en ?Wildlife Garden?. Efter utställningen blev det ett trädgårdsprogram på BBC och därefter gav Baines ut boken How to Make a Wildlife Garden.

Britterna var sålda och miljoner av dem började anpassa sina trädgårdar för djurlivet. De hade saknat hummande humlor, surrande bin, färgglada fjärilar och andra djur i sin närnatur.

– Sådan genomslagskraft har inte den riktningen haft i Sverige, inte än, berättar Isak Isaksson, biolog och projektledare för Svenska Naturskyddsföreningens projekt Vilda grannar.

Möjligtvis beror det på att Sverige inte är lika tättbefolkat som Storbritannien och att många av oss redan tycker att vi har naturen runt hörnet. Men ändå: den biologiska mångfalden har tagit stryk av det moderna samhället även här. Det flyger färre fjärilar och bin i luften och sällan ser man en groda komma hoppande. Ängar har blivit granskogar, vilket har lett till färre vilda blommor och många våtmarker har dränerats. De små djuren får svårare att hitta föda och boplatser.

Det är här trädgårdarna kommer in i bilden. Vi kan nämligen med enkla medel göra dem rikare på djur och natur. Trädgårdar är potentiella naturreservat. Vi kan försöka att bli mer engelska i vår trädgårdssyn. Engelsmännen har inte bara fallit för detta med djuren, de har redan en etablerad estetisk känsla för det behagfulla förfallet medan svensk tradition präglats mer av effektiv utestädning. Wildlife gardening är dock inte en låt-gå-inställning. Det handlar fortfarande om trädgårdskonst, men en lite mer tillåtande sådan. För att öka antalet arter kan man låta bli att räfsa upp alla löven, man kan låta några högar ligga, man kan acceptera murken ved här och var och man kan sätta upp fågelholkar och plantera -fjärilsrestauranger och gärna anlägga en damm.

En del av Isak Isakssons arbete är att föreläsa om hur man ska få vilda grannar att trivas i trädgården. En del av hans mission är att man ska städa mindre.

– Att låta ett träd ligga kvar på marken kan se oplanerat och stökigt ut för vissa. Grannarna undrar förmodligen vad det är för typ som bor i huset. Därför är det viktigt att berätta vad man håller på med, säger Isak Isaksson.

– En av mina grannar är inne på samma linje som jag, men han gillar ändå inte att se döda kvistar på träden och tar tillfället i akt att bryta av dem när han kommer över för att prata, fortsätter han.

I den vilda trädgården är buskar en nyckelfaktor. Att skapa breda buskage ger fåglar och insekter skydd. En gränshäck får gärna vara två-tre meter bred. Man kan plantera buskar som växer vilt i närheten.

Det gäller att variera trädgården, skapa olika rum och därmed öka antalet skyddade platser. Att förse sitt hus med klätterväxter är bra. Man kan bygga en spaljé som går en bit utanför fasaden om man vill skydda den mot påverkan från växten. I en sådan spaljé kan fåglar häcka alldeles utanför fönstret.

En rik blomsteräng är önskvärt, men att skapa en sådan kräver stort tålamod. Man kommer långt med att låta en bit av den vanliga gräsmattan slippa några klippningar. Du blir förvånad över vad som kommer upp, kanske tusenskönor, smörblommar eller rölleka.

En liten vattendamm ökar djurlivet avsevärt. Det dröjer inte länge förrän den blir hem för olika vattenlevande insekter. Fåglarna behöver vatten och kanske också grodor hittar dit.

– Det blir en extra dimension i trädgården när man även får in djur i den, menar Isak Isaksson.

Samtidigt är det viktigt att hitta en balans mellan det vilda och barnens behov.

– Min sjuåring vill ha kortklippt gräsmatta och tycker ibland att jag sätter upp hinder med mina projekt. Å andra sidan älskar barnen de små djuren i trädgården.

NU ÄR JU ISAK ISAKSSON REDAN FRÄLST, men hur är det med folk i allmänhet? Vilka trädgårdar anlägger de runt sina hus? Riksförbundet Svensk Trädgård och Svenska Förbundet för Koloniträdgårdar har märkt ett växande intresse hos medlemmarna och informerar i broschyrer och tidningsartiklar hur trädgården kan värna om naturen och djurlivet.

Sedan är frågan hur långt man vill gå? Även små steg kan öka mångfalden. Också en liten trädgård kan rymma en välklippt gräsmatta, fågelholk och ett hörn med brännässlor för vilda grannar. Kan de urbana britterna med sina små trädgårdar, så kan väl vi!

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.