Kärnfrågan inte löst

Livslängden för ett kärnkraftverk beräknas till cirka 40 år. Endast 28 nya reaktorer är under byggnad, med en effekt på cirka 23 000 MW. 112 reaktorer har stängts, med en sammanlagd förlorad effekt på cirka 33 000 MW. Ytterligare sex är i malpåse.

Varje år förbrukas 65 000 ton uran som kärnbränsle. 10 000 ton högaktivt avfall bildas som måste tas om hand. Sedan kärnkraftens start har mer än 190 000 ton ansamlats. De i dag kända urankällorna räcker i 85 år med dagens förbrukning. Den tiden kan förlängas med bättre anrikning och genom upparbetning av bränsle.

Inget land i världen har ett färdigt slutförvar, det ligger fortfarande flera årtionden fram i tiden. USA och Finland har valt ut platser för att bygga dem, i Sverige väljer man fortfarande mellan Forsmark och Oskarshamn. I väntan på inkapsling i slutförvar ligger avfallet i olika mellanlager.

Ingen bot mot klimatförändringar

Till år 2030 förutspår FNs atomenergiorgan, IAEA, att kärnkraften som mest kan fördubbla sin kapacitet och som lägst ligga på samma nivå som i dag. Samtidigt beräknas världens energibehov öka med två tredjedelar.

Kärnkraften kan alltså inte i någon större grad hjälpa till att minska utsläppen av fossila bränslen. Bränslet räcker inte och kostnaderna för nya reaktorer blir skyhöga. Koldioxidutsläppen från utvinningen och vidareförädlingen av uranbränslet är också omfattande och, enligt Greenpeace i nivå med utsläppen från naturgasdrivna kraftverk.

Dyrt att bygga, billigt i drift

Bilden visar kostnadsintervall för elproduktion med olika energislag enligt sju olika energistudier. Kärnkraften är

billig per kilowatttimme men kräver stora investeringar under byggskedet. Det tar också lång tid att bygga verken, vilket gör att det tar lång tid innan investerarna börjar tjäna pengar.