Hotat världsarv

Laponia är Europas sista vildmark och utsett till världsarv av FN. Nu hotas dess status av planer på gruvdrift.

Arkiv

NATIONALPARKERNA Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet och Muddus utgör stommen i Laponia som har utsetts till världsarv av FN-organet Unesco. Både Riksantikvarie-

ämbetet och Svenska Unescorådet varnar nu för att statusen som världsarv kan påverkas av planer på gruvdrift i området.

Inom kort avgör Bergsstaten frågan om brytningstillstånd för den omstridda järnmalmsgruvan i Kallak. Den planerade gruvan ligger utanför Laponia, men kan ändå komma att påverka världsarvet. Framför allt hotas renskötseln i området. Viktiga flyttleder skärs av och redan små ytor för vinterbete inskränks ytterligare. Det kan i sin tur leda till färre renar och minskat renbete i nation-alparkerna. Utan renarnas bete skulle fjällmiljön förbuskas och gräs täcka fjällhedarna.

Flera tillstånd finns också för malmprospektering inne i Laponia. Boliden AB har två aktuella tillstånd och LKAB ett.

– Om Unesco bedömer att Sverige gör för stora avvikelser gentemot den ansökan som lämnats in kan man komma att dra in världsarvsstatusen, säger Mats Djurberg, generalsekreterare på Svenska Unescorådet.

Vildmarkens lockelse

De norska naturfotograferna Erlend och Orsolya Haarberg har tillbringat mycket tid i Laponia för sitt fotoprojekt.

– Det är ett av de största skyddade områdena i Europa och till större delen svårtillgängligt, väglöst land. Samisk renskötsel under århundraden har inte förtagit områdets vildmarkskaraktär. Här utmanas vi att hantera naturens krafter.

Det ligger mycket strapatser bakom de bilder som visas här. Paret har varit ute i fält under lång tid, ibland upp till fem veckor i sträck.

– De stora avstånden var den största utmaningen. Vi utforskade området till fots, i kanot och på skidor. Vi var tvungna att lita helt till vår utrustning och vår egen förmåga för att klara oss i vildmarken.

I höst utkommer paret Haarberg med boken Laponia – storslagen stillhet.

Bildtexter:

Knölsvanen i Råstasjön. Höghusplaner intill stranden hotar den artrika miljön som ligger precis vid Sveriges nya nationalarena, sex kilometer från Centralstationen. Lokala Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och flera ornitologiska föreningar jobbar för att skydda området.

En tjädertupp spankulerade runt mitt på Östermalm i våras. Jonathan Stenvall följde skogsfågelns storstadsbesök i ett par dagar innan den fick hjälp tillbaka ut i skogen. Fågellivet i Stockholm är rikt, totalt har man räknat in 173 häckande fågelarter inom stadens gränser.

Vinterhämplingar övervintrar i stora flockar på fälten nära Barkarby flygfält. Här växer en stor ny stadsdel fram.

Tjäderhönor hamnar också i storstaden ibland under speltidens förvirring. Den här fotograferade Jonathan i Björkhagen några dagar efter tuppen.

Ekorrar trivs ofta bra i parker och i närheten av människor.

– Många är väldigt orädda, en gång har jag fått två stycken innanför jackan, berättar Jonathan Stenvall.

Kanin är ett av många däggdjur som lever vilt inom Stockholms gränser. Här finns också exempelvis hare, räv, grävling, bäver, rådjur, mink, mård och olika fladdermöss.

Gräsänderna är också fotograferade vid Råstasjön. – Gräsand är inget ovanligt djur, men familjerna är fina att se och drar många åskådare, säger Jonathan.

Stockholms ström precis mitt i staden är en viktig vinterlokal för många fåglar, till exempel skrattmås.

Hotat världsarv

Senaste nytt

Mer att vinna på energieffektivisering än kärnkraft

Fängelse för klimataktion vid Finlands ambassad i Stockholm

Därför kommer tågen i Schweiz och Japan i tid

COP30: Ingen färdplan för utfasning av fossila bränslen

Osäker framtid för haltande reaktor i Oskarshamn

Sprickan i Oskarshamn 3 hotade reaktorns säkerhet

Ny seger för skogskamp

I skuggan av COP30 lämnas världens mest klimatutsatta folk åt sitt öde

De vita djuren är fler än man tror