EU-politiken inpå skinnet
MILJÖPOLITIK * Femton förtroendevalda SNF-are bjöds i november till Bryssel. Syftet var att lära mer om EU-maskineriet.
Just dessa två dagar togs avgörande beslut om kemikalielagstiftningen REACH. Kommissionen beslutade också om en krympt utsläppsbubbla för bland annat Sverige. Vi fick ta del av just det beslutet bara några meter och minuter från det att det fattades hos miljökommissionär Stavros Dimas.
Pierre Schellekens, som är svensk och arbetar som vice kabinettschef hos Dimas, berättade att klimatfrågan har blivit högprioriterad och i dess spår kommer nu energipolitiken.
Tidigare hade vi mött Åsa Westlund (s) som tyckte att hon som parlamentariker kunde komma förhållandevis lätt fram i vissa frågor. I parlamentet fattas beslut av majoriteter som kan se ut nästan hur som helst.
Anders Wijkman (kd) såg ett värde i detta sätt att arbeta mot bred uppslutning. Han hade under hösten blivit upplyft av just klimatarbetet och visade stor glöd.
Carl Schlyter (mp) hade just röstat om REACH och var mycket besviken. Den bild han gav över hur främst tysk kemiindustri lobbat mot förslaget var inget gott betyg över EUs beslutskraft.
Just lobbying är en stor del av vardagen i Bryssel. Miljörörelsen i Europa samverkar i European Environmental Bureau, EEB. Vi fick en god inblick i det arbetet – professionellt och framgångsrikt med små resurser. Samma intryck gav man på E&T, European Federation för Transport and Environment, miljörörelsens paraplyorganisation för trafikfrågor.
