Blod, skott & tårar

Kan en vargstam bli mer livskraftig av att friska individer dödas? Kan förståelse skapas när argumenten varken har vetenskaplig grund eller ett förståeligt politiskt mål?

Regeringens rovdjurspolitik ska, enligt miljöminister Andreas Carlgren, stärka möjligheten till livskraftiga stammar och öka acceptansen för rovdjur. Den ska enligt Carlgren skapa förutsättningar för respekt och förståelse mellan de olika intressena i vargfrågan. Resultatet har emellertid, så här långt, stärkt polariseringen, i stället för vargstammens genetiska status eller livskraft.

På Naturvårdsverkets webbplats kan man läsa om vilka metoder som komplement till jakten, som ska användas för att förstärka vargstammen:

”Om inte finska eller ryska vargar kommer in på egen fot så ska vi underlätta för dem att komma till sina artfränder som främst finns i Mellansverige. Det ska i första hand ske genom att underlätta förflyttningen, i andra hand genom att flytta vargar från renskötselområdet till Mellansverige och i tredje genom import av varg.”

– Detta är komplicerade åtgärder, som kräver noggranna förberedelser och dialog i de berörda delarna av landet. Det hade varit så mycket enklare om miljöministern låtit de friska vargarna leva vidare, säger Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson.

Föreningen anser att vargen har rätt att leva i Sverige och att stammen bör få utvecklas på naturlig väg så att den verkligen blir livskraftig. Flera forskare nämner minst 500 individer, andra talar om över 1?000. Den hållningen har också fått starkt stöd i debatten.

Naturskyddsföreningen anmäler nu Sverige till EU-kommissionen eftersom EU-rätten slår fast att jakten inte får försvåra möjligheten att uppnå en gynnsam bevarandestatus för varg.

– Eftersom regeringen själv konstaterat att vargstammen i dag inte har denna bevarandestatus, ser vi fram emot en ­fällande dom i EU-domstolen. Målet är att det ska hindra jakt nästa år, säger Mikael Karlsson.