Balansen rubbas i skogen

SKOG * Den nya skogsutredningens förslag förskjuter ytterligare balansen mellan produktion och mångfald. SNF kritiserar planer på ett intensivare skogsbruk.

Skribent Anders Friström

DAGENS SKOGSPOLITIK fungerar i stort sett väl. Men det finns mer att göra. Det röjs för lite, det är för stora viltskador och produktionspotentialen nyttjas inte fullt ut, säger Maggi Mikaelsson, som är landshövding i Jämtland. Hon har lett den statliga skogsutredningen som gjort en bred översyn av skogspolitiken.

I utredningens slutbetänkande, Mervärdesskog (SOU 2006:81) läggs en rad förslag kring intensifiering av skogsbruket, exempelvis ökad gödsling och dikesrensning. Hon föreslår också att definitionerna för fjällnära skog och skogliga impediment (skogsmark utan ekonomiskt värde) ska ses över.

– Utredarens förslag förskjuter balansen mellan miljö och produktion. När Maggi Mikaelsson även öppnar för avverkning på impediment och i fjällnära skogar vrider hon klockan decennier tillbaka, säger Lena Eriksson, vice ordförande i SNF.

Utredaren vill föra in biobränsleproduktion som ett mål likställt med virkesproduktion.

– Miljöarbetet i skogen handlar om mer än biologisk mångfald, säger Maggie Mikaelsson. Skogen är en förnybar råvara som kan bidra till att begränsa den globala uppvärmningen.

Myndigheternas utvärderingar visar att riksdagens miljömål för år 2010 angående skydd av skogsmark inte kommer att uppnås förrän tidigast år 2018. Utredningen kommenterar detta med att ?riktningen i arbetet är lika viktig som takten? och lämnar inte några förslag på hur måluppfyllelsen ska kunna ökas.

– Maggi Mikaelsson blundar för att miljömålet inte nås i tid. Hon frångår sitt regeringsuppdrag och ignorerar riksdagens miljömål, säger Mikael Karlsson, ordförande i SNF.

DET ÄR BRIST PÅ träd i den svenska skogen; torrträd, hålträd, gammelträd, boträd, lövträd. Sakta men säkert omvandlas skogslandskapet till allt mer ensartade skogsplantager. Stora arealer skyddas, men i produktionsskogen går virke som regel före naturvård.

Ända sedan dagens skogsvårdslag infördes har produktionsmålet varit jämställt med miljömålet, men i praktiken har det varit annorlunda.

– Lagens konstruktion och bristerna

i efterlevnad gör att produktionshänsyn går före, säger Mikael Karlsson. Skogspolitiken, med frihet under ansvar som ledord, har tyvärr inte lett till att miljömålen nås.

SNF har nyligen presenterat ett niopunktsprogram för en bättre skogspolitik. Föreningen vill införa hårdare tag mot dem som bryter mot skogsvårdslagens hänsynsregler. I dag brister markägarna i naturvårdshänsyn vid minst var fjärde avverkning.

SNF vill också förbjuda användningen av kemiska bekämpningsmedel i skogen, samt förbjuda intensiva brukningsmetoder som gödsling, dikesrensning och plantering av främmande trädslag.

Föreningen vill uppmuntra alternativa brukningsformer och kräver förbud mot kalhyggen i områden som är speciellt känsliga för näringsläckage och i tätortsnära skogar. Programmet föreslår också en ökad satsning på lövskogsbruk.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Anders Friström
Artikeln publicerades i