När Naturskyddsföreningen undersöker innehållet i 77 olika fröpåsar från 18 olika företag på den svenska marknaden visar det sig att åtta av tio påsar innehåller främmande arter. Tre av fyra påsar innehåller också invasiva arter.
Den invasiva lövplattmasken hittades för första gången i Sverige 2024. Masken skulle kunna ställa till med stora problem för både biologisk mångfald och jordbruk. Under våren och sommaren har fler fynd rapporterats och nu har lövplattmasken hittats runt om i hela Sverige.
Blomsterlupin, parkslide, väderfiskar och sjögull är några av de arter som föreslås ingå i en nationell förteckning över invasiva främmande arter. Listan innebär förbud och krav på bekämpning. Grov oaktsamhet kan leda till böter eller fängelse.
Kraftiga nedskärningar i budgeten för skydd och åtgärder för värdefull natur slår hårt mot den biologiska mångfalden. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen flaggar för att nybildandet av områdesskydd för skog redan ligger på rekordlåga nivåer.
Trenden är fortsatt negativ för Sveriges biologiska mångfald. Antalet rödlistade arter har ökat med elva procent på fem år. Orsaken är framför allt skogsavverkning och igenväxning. Men det finns också arter det går bättre för, till exempel havsörnen.
En objuden gäst har åkt snålskjuts till Östersjön där den kan kosta oss mångmiljardbelopp. Denna havsborstmask hör till toppskiktet på Artdatabankens nya lista över arter som ställer till skada i Sverige.
En ny rapport från Artdatabanken listar riskerna med drygt tusen främmande arter, art för art. Målet är att vaska fram värstingarna för att se vilka som är viktigast att utrota.
Det finns vinnare och förlorare i naturen. Ibland tar sig nya djurarter hit och kan etablera sig väl. Några av dem ställer till problem, då säger man att de har blivit invasiva arter.
