Annons
Elva procent fler arter på nya rödlistan

Havsörnen är en av ljuspunkterna i rödlistan. För den och för uttern har situationen förbättrats tack vare minskade utsläpp av miljögifter. Foto: Mats Hellmark

Elva procent fler arter på nya rödlistan

Trenden är fortsatt negativ för Sveriges biologiska mångfald. Antalet rödlistade arter har ökat med elva procent på fem år. Orsaken är framför allt skogsavverkning och igenväxning. Men det finns också arter det går bättre för, till exempel havsörnen.

SLU Artdatabankens nya rödlista presenteras i sin helhet i dag. Läget för drygt 21 700 växter, djur, svampar och alger utvärderas. Av dessa är mer än var femte art rödlistad. 4 746 bedöms som rödlistade, varav 2249 är hotade. Det sammantagna resultatet visar på en försämring.

Jämfört med den förra rödlistan från 2015 har antalet rödlistade arter ökat med elva procent. Ökningen av antalet hotade arter har skett gradvis under de senaste 20 åren. Cirka 1 400 arter påverkas starkt negativt av avverkning och lika många av igenväxning, som bedöms som de klart viktigaste negativa faktorerna. Klimatförändringar får främst genomslag i rödlistan för nordliga arter, särskilt bland mossorna.

Bland ljuspunkterna i rödlistan finns förbättrad situation för utter och havsörn tack vare minskade utsläpp av miljögifter. Det går också bättre för flera arter fladdermöss.

Skogsmiljöer behöver bevaras

Både bland skogslevande arter och bland arterna knutna till jordbrukslandskapet är omkring 20 procent rödlistade. Brist på kontinuitetsskogar, som aldrig slutavverkats, är en av de främsta orsakerna och ett viktigt budskap i rödlistan är att oskyddade skogsmiljöer med rödlistade arter behöver bevaras långsiktigt över hela landet. Igenväxning förekommer i miljöer som slåtter-, ängs och betesmarker, men även på stränder och i skogs- och myrmark.

Brist på gammelskog hotar många arter. Läs om en skyddad urskog i norr, klicka på bilden. Foto: Mats Hellmark

Havsmiljön är utsatt för stora och snabba förändringar, här är också kunskapsbristen som störst. Majoriteten av de hotade arterna rödlistas eftersom deras utbredningsområden minskat. Bottentrålning berör stora arealer och är det enskilda hot som bedöms påverka flest arter.

Så mycket som 30 procent av Sveriges 245 häckande fågelarter finns med på den nya rödlistan. På fem år har antalet hotade arter ökat med 21 procent.

LÄS MER om fåglarna på nya rödlistan

Asknätfjäril och mnemosynefjäril finns båda i kategorin Starkt hotad (EN). Läs vårt reportage om dem, klicka på bilden. Foto: Mats Hellmark

Även antalet rödlistade skalbaggar och hotade fjärilar har ökat sedan 2015, något som kopplas till den försämrade situationen i jordbruks- och skogslandskapet, men också bättre kunskap om arterna.

Illegal jakt hot mot vargen

Bland däggdjuren har vargen flyttats från Sårbar (VU) till den högre hotkategorin Starkt hotad (EN) eftersom beståndet minskat. Hoten är försämrad genetisk status och illegal jakt, som bedöms öka. Av Östersjötumlaren bedöms väldigt få individer finnas kvar och den rödlistas i kategorin Akut hotad (CR). Här är arbetet med att minska miljögiftsbelastningen viktigt, liksom tydliga åtgärder för att minska risken att tumlare fångas som bifångst.

LÄS mer om däggdjuren på rödlistan, bland annat igelkott och skogshare är nya.

Andra faktorer som tas upp i analysen är att andelen skyddad natur i Götaland och Svealand är mycket låg, endast sju till åtta procent av landarealen och att invasiva främmande arter fått fäste i landet. Orsakerna är ökad handel, fler exotiska trädgårdsväxter och ett varmare klimat.

Importerade trävaror och exotiskt plantmaterial ligger bakom svampsjukdomar på träd som lett till en drastisk minskning av alm och ask. Därmed riskerar också många av arterna som är beroende av dem att dö ut, däribland många lavar, svampar och insekter.

LÄS hela Rödlistan 2020

Läs mer om hotade arter:

Järnvägsstationer hett tips för hotade arter
Operation pilgrimsfalk
Fler fjällrävar trots varmare fjäll
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons