Koldioxidutsläppen från svensk industri minskade 2022 med 4,4 procent, i linje med en lång trend. Det visar data från EU:s handel med utsläppsrätter. Sveriges Natur listar landets värsta utsläppare både nationellt och på kommunnivå.
År 2020 avslöjade svenska myndigheter drygt 900 illegala, gränsöverskridande avfallstransporter. Det är nästan tio gånger fler än fem år tidigare, men ingen vet hur mycket miljöfarligt avfall som slinker igenom. Kostnaderna för samhället och miljön är enorma.
Pandemin har lett till tiotusentals ton av sopor bestående av personlig skyddsutrustning, enligt en ny rapport från Världshälsoorganisationen (WHO). Under 2020 kastades det varje dag ungefär 3,4 miljarder skyddsmasker runt om i världen.
Trots årtionden av hårt arbete minskar inte mängden dioxiner i miljön tillräckligt snabbt och människan får i sig nästan dubbelt så mycket av miljögiftet mot vad hälsan tål. Det konstateras i en ny rapport där dioxinsituationen beskrivs som ”långt ifrån acceptabel”. Nu ska ett särskilt utvecklingsprojekt startas för att öka kvalitén på utsläppsstatistiken.
Tre miljoner i minuten. Så mycket skyddsutrustning används i världen just nu under pandemin. Och en rapport visar att mycket av det hamnar ute i naturen, där det är en fara både för vårt vatten och våra djur.
Sopförbränningen svarade 2019 för nästan sex procent av Sveriges växthusgasutsläpp. Utsläppen från sopförbränning har nästan fyrdubblats sedan år 2000, och fortsätter öka.
Är bajs på våra åkrar en bra idé?
Avloppsslammet som sprids på åkrarna återför fosfor till kretsloppet, men samtidigt gödslas åkrarna med tungmetaller, läkemedelsrester och mikroplaster. En statlig utredning har undersökt hur ett förbud mot spridning av slam skulle kunna utformas och om det finns alternativ.
En av de viktigaste saker du kan göra för klimatet är att använda dina saker så länge som möjligt innan du slänger dem. Och att lämna in det som inte längre går att användas till återvinning. Här är soporna som påverkar klimatet mest.
Höjd moms en är form av skatteväxling som diskuteras i statlig utredning kring nya styrmedel för en mer cirkulär ekonomi. Målsättningen är att göra billigare att reparera eller hyra saker jämfört med att köpa nytt och minska avfallet.
