Villospår dödar vargen

Efter ett förslag från EU-kommissionen i december förra året sänktes vargens skyddsstatus från ”strikt skyddad” till ”skyddad”. Ett glädjande beslut, enligt Sveriges regering som drivit på för en sänkning.

I ett pressmeddelande skrev landsbygdsminister Peter Kullgren (KD): ”Vargstammen har ökat stadigt och även otryggheten. Allt fler lantbrukare får sina djur rivna eller dödade.” Citatet sammanfattar kärnan i de argument för ökad vargjakt som cirkulerar i flera EU-länder.

Läs också: Forskare: Sänkt referensvärde hotar vargens existens

Granskat vargdebatten i sex länder

Sveriges Natur har tillsammans med flera europeiska medier granskat vargdebatten i sex europeiska länder: Belgien, Italien, Nederländerna, Polen, Sverige och Tjeckien. Granskningen visar att merparten av argumenten bottnar i djup ovilja mot vargen, medan det är svårare att hitta de motsatta. Exempelvis är påståenden om ökad otrygghet, framför allt för tamboskap, men även för människor, vanligt förekommande.

Argument som till exempel ”en dag kommer vargen döda ett barn”, direkt uttryckt eller underförstått, förekommer i samtliga länders vargdebatt, utom i Tjeckien. När exempelvis landsbygdsminister Peter Kullgren intervjuades om skyddsjakt i SVT i mars 2024, sade han att han inte skulle känna sig trygg att låta barn leka på tomten om flera vargar hade strukit förbi två dagar tidigare.

Argument mot vargen bygger inte på fakta

Ett annat välanvänt argument är att en ökad vargstam innebär fler döda tamdjur som till exempel får, framfört på liknande sätt som Peter Kullgren tidigare i texten. Ett tredje påstående som upprepas är att människor måste reglera vargstammen för att undvika otrygghet till följd av en alltför stor vargstam.

En annan gemensam nämnare är att flera av argumenten inte baseras på fakta. Flera organisationer, bland andra Naturskyddsföreningen, anklagar den svenska regeringen och Sverigedemokraterna för desinformation. Enligt organisationerna förstärker icke faktabaserade argument rädslan för vargen.

Läs också: Majoritet vill halvera vargbeståndet

Forskare kritiserar vargpolitiken

Naturskyddsföreningen är inte ensam om att påtala avsaknad av fakta i vargdebatten. I slutet av april varnade tusen forskare i en debattartikel i Dagens Nyheter för att politiker viftar bort vetenskap och forskning som åsikter, en argumentation som inkluderar vargpolitiken.

– Svensk vargpolitik är katastrofal och oerhört faktaresistent. Varför de har så stor vargskräck förstår jag inte, säger Per Alström.

Han är forskare i biologisk mångfald vid Uppsala universitet och en av dem som skrev under debattartikeln. Som biolog förfäras Per Alström av hur målmedvetet regeringen arbetar för att den lilla spillran av den svenska vargstammen ska bli ännu mindre.

Han varnar för ökad risk för inavel och i förlängningen utrotning av vargen. Han säger att forskningen om vargen är samstämmig och att den bästa vägen framåt är tydlig.

– Politikerna behöver lyssna på vetenskapen och inte bara agera utifrån sina känslor. Det är oerhört beklämmande.

Per Alström understryker att det i Italien finns betydligt många fler vargar än i Sverige trots att det sydeuropeiska landet till ytan är mindre än vårt och har fler invånare.

Klassiskt att spela på rädsla för vargen

En annan forskare som skrev under debattartikeln är professor Henrik Andrén vid institutionen för ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet SLU och dess forskningsstation Grimsö. Han tycker det är klassiskt att politiker spelar på rädsla i sin argumenttation.

– När de bekräftar alla som känner oro för vargen visar de respekt som de också vinner många politiska poäng på. Känslomässiga argument är jobbiga på det sättet, för man kan ju inte säga att någons rädsla inte är sann, säger Henrik Andrén.

Han pekar ut politikers användande av selective citations, det vill säga att de väljer de källor som backar upp den åsikt de vill framföra.

Läs också: På en vecka har 22 av 30 vargar skjutits i Sverige
Läs också: Färre älgar i skogarna ökar vargens påverkan

Vargstammen har återhämtat sig bra

– När det gäller vargen vände sig politikerna till forskare för att räkna fram det lägsta möjliga referensvärdet, men sedan har resultatet övertolkats och politikerna har valt de bitar som passar deras åsikter. Det är inget ovanligt och förekommer dessvärre även inom vetenskapen.

Henrik Andrén tycker att vargen är ett exempel på en lyckad naturvårdsprocess, där vargstammen återhämtat sig bra de senaste 30, 40 åren. Samtidigt är den inavlad och det behövs avsevärt större genetisk inblandning av vargar från Finland och Ryssland, en aspekt som är svår att få till eftersom det skulle innebära fler vargar i de norra delarna av de skandinaviska länderna där renskötseln är etablerad.

Organisation har anmält EU-kommissionen

Även europeiska civilsamhällesorganisationer har reagerat på avsaknad av fakta i vargdebatten. I samband med EU-kommissionens beslut om att föreslå sänkt skyddsstatus för vargen, anmälde den italienska organisationen Green Impact kommissionen för att ha fattat beslutet på ovetenskapliga grunder. Green Impact vill att beslutet ogiltighetsförklaras av EU-domstolen och får stöd av Naturskyddsföreningen och andra organisationer.

– Nedgraderingen av vargen är en politisk rörelse och den är inte grundad i forskning trots att det är obligatoriskt inom EU. Om en arts skyddsstatus ska nedklassas måste det göras utifrån vetenskapliga kriterier, inte socioekonomiska, säger Gaia Angelini, ordförande för Green Impact.

Läs också: Argumenten bakom vargens dåliga rykte

Kräver strikt skydd av varg

I samband med anmälan har organisationen samlat in underskrifter från ungefär 700 forskare, varav omkring 20 är kopplade till svenska lärosäten och företag. Bland annat har fyra vargforskare från Stockholms universitet skrivit under. Brevet inleds med forskarvärldens oro över nedklassningen och avslutas med kravet att vargen ska fortsätta vara en ”strikt skyddad” art.

Precis som Peter Kullgrens citat i inledningen av den här artikeln, motiverar EU-kommissionen sitt förslag om nedklassning med att vargen är inblandad i allt fler konflikter med tamboskap. I Sverige visar statistik från Sveriges lantbruksuniversitets Viltskadecenter att antalet vargattacker på tamboskap och hundar inte ökar i relation till antalet vargar.

– Det tycks inte finnas något direkt samband mellan antalet vargar och antalet angrepp, säger Jens Frank på Viltskadecenter.

Vargattacker på tamboskap ökar inte

Argumentet att vargattacker på tamboskap ökar är alltså fel. Samtidigt är den geografiska fördelningen avgörande eftersom ett vargrevir i ett fårtätt område, till exempel i Västra Götaland, står för lika många angrepp eller fler än fem till tio vargrevir i fårglesare delar av landet som Värmland eller Dalarna.

Vad gäller vargdebattens argument om vargattacker mot barn eller människor saknar även dessa täckning, enligt Viltskadecenter. Där hänvisar man till forskning som visar att ingen människa i Norge, Finland eller Sverige dödats av varg sedan 1882.

Landsbygdsminister Peter Kullgren är föräldraledig och hans pressekreterare Sabina Jansson Bernhardsson svarar skriftligen i hans ställe. På frågan vilka belägg som landsbygdsministern har för sina argument om ökad otrygghet svarar hon:

”Den socioekonomiska påverkan som varg har i dag anser regeringen är för stor.”

Svarar inte på kritik

Angående att det inte går att dra slutsatsen att antalet vargattacker på tamboskap och hundar ökar till följd av fler vargar hänvisar Sabina Jansson Bernhardsson till annan statistik från Viltskadecenter. Hon säger att den visar att attackerna ökar liksom att när antalet vargar minskat har även attackerna minskat.

Hon svarar inte på kritiken mot att Peter Kullgrens argument inte baseras på fakta och därför riskerar att förstärka folks rädsla för vargen.