Vinnare av Tidskriftspriset 2022 – ÅRETS TIDSKRIFT FACKPRESS
Vinnare av Publishingpriset 2022 – Medlemstidning – Individ

Tyskland stänger sista kärnkraftsreaktorn
kärnkraftreaktor

En av reaktorerna i kärnkraftsverket Isar, i Essenbach, Tyskland, är en av de tre sista reaktorer som nu släcks ner i landet. Samtidigt har kärnkraften stöd av 8 av 10 tyskar. Foto: Alexandra Beier/Getty Images

Tyskland stänger sista kärnkraftsreaktorn

Med tre och en halv månads försening stänger Tyskland nu sina tre sista kärnkraftsreaktorer enligt ett beslut från 2011. Genomförandet är möjligt på grund av mer förnybar energi, effektivisering och minskad elförbrukning.

Lördagen den 15 april stängs de tre sista kärnkraftsreaktorerna i Tyskland. Därmed fullföljs den avveckling som beslutades efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima, i Japan, 2011.

Det var i juni 2011 som det tyska parlamentet röstade för en plan för att genast stänga åtta äldre reaktorer och övriga reaktorer fram till 2022. Röstsiffrorna var 513–79, och ett uttryck för en stark folkopinion.

Planen är nu genomförd, med en fördröjning på tre och en halv månad. Tyskland har i stort sett också klarat av sitt klimatmål: att minska klimatutsläppen (från alla sektorer, inte bara el) med 40 procent från 1990 till 2020 – även om marginalen var liten. Många trodde att det skulle visa sig ogenomförbart, eller att det skulle ruinera den tyska ekonomin.

Kärnkraften har ersatts med vindkraft, solkraft och effektivare energianvändning. Under perioden 2010 till 2022 minskade kärnkraften med 103 TWh. Under samma tid ökade sol och vind med än mer, 138 TWh. Tyskland lärde sig också att använda el mer effektivt; elförbrukningen minskade under perioden med 62 TWh.

Kraft från stenkol, brunkol, gas och olja minskade också väsentligt, med 93 TWh. Exporten av el ökade dessutom med 12 TWh, särskilt till Frankrike som 2022 hade stora problem med sin kärnkraft.

Ej populärt i demokratier

Kärnkraften har backat i hela västvärlden sedan 2011. Det har i en del länder skett på grund av politiska beslut, medan det i andra länder handlat om åldrande reaktorer som inte varit lönsamma att hålla igång eller rusta upp till de nya säkerhetskrav som följde på Fukushima.

Tyskland är inte det första land som avvecklat kärnkraften och inte det enda som börjat avveckla.

Italien hade ett stort kärnkraftsprogram redan på 1980-talet, men stängde alla sina reaktorer i drift eller under byggnation i enlighet med en folkomröstning efter Tjernobyl-katastrofen 1986. En ny folkomröstning 2011 gav ett tydligt nej till ny kärnkraft.

Polen hade två reaktorer under byggnation, men skrotade också planerna efter en folkomröstning 1990. Polska regeringar säger sedan åtminstone 2008 ofta att de vill bygga ny kärnkraft, men hittills har ingen reaktor beställts.

Japan. Efter Fukushima-katastrofen 2011 stängdes all japansk kärnkraft och trots att alla regeringar sedan 2012 verkat för att återstarta kärnkraften är bara 10 reaktorer av 55 i drift i dag. Minst 38 reaktorer är stängda för gott. Inget nytt reaktorprojekt har startats.

Taiwan beslutade avveckla kärnkraften till 2025. Landet hade sex reaktorer i drift, varav fyra stängts enligt plan. Dessutom var två reaktorer nästan färdigbyggda när de röstades bort i en folkomröstning 2021.

Belgien har fattat en serie beslut om avveckling av kärnkraften och ändrat dessa beslut fram och tillbaka. Men 2022-2023 har två reaktorer av sju stängts för gott. Ytterligare tre reaktorer stängs 2025 enligt gällande plan. De två sista har fått förlängd tid till 2035.

Storbritannien har stängt tio reaktorer sedan 2011. All upparbetning av använt kärnbränsle har upphört. Byggandet av två, mycket stora, reaktorer har påbörjats men de väntas inte vara klara förrän tidigast 2027. Under tiden stängs ytterligare reaktorer. Kolkraften har nästan upphört. Storbritannien har till stor del ersatt kol och kärnkraft med havsbaserad vindkraft, men även elimport och gas. Brittiska regeringar har sedan 2006 varit mycket positiva till kärnkraft i ord, men kärnkraften har minskat från 21 procent av elförbrukningen 2011 till 14 procent 2022. Sol och vind ger dubbelt så mycket el som kärnkraften.

Sverige har stängt fyra reaktorer sedan 2011, och ersatt dem med bland annat vindkraft och effektivare elanvändning.

Spanien. Det styrande socialistpartiet och dess allierade är sedan länge inriktade på att stänga kärnkraften, vilket ska ske till 2035 med början 2027. En reaktor är stängd.

Schweiz stängde en reaktor 2019. Fyra är i drift. Ingen ny byggs.

Frankrike är sedan 50 år ett stort kärnkraftsland, oftast med mycket kärnkraftsvänliga regeringar. Landet har 56 reaktorer. Men kärnkraften har ändå backat. Två reaktorer stängdes 2020, utan att något nytt kärnkraftsprojekt påbörjats eller ens beslutats. 2022 hade fransk kärnkraft sitt sämsta produktionsår sedan 1980-talet och fick importera el från Tyskland. Mycket beroende på rost och sprickor. Det kan bli bättre 2023, men bådar ändå inte gott inför en väntande jätterenovering av alla reaktorerna till en kostnad av motsvarande 700 miljarder kronor.

USA är världens största kärnkraftsland med 93 reaktorer i drift och åtminstone sedan år 2000 har alla presidenter varit mycket positiva till kärnkraft. Sedan 2011 har 13 reaktorer stängts. Fyra nya reaktorer började byggas 2013, men två av dem stoppades 2017 efter en konkurs. Så totalt backar kärnkraften, trots att många reaktorer både körs på högre effekt och har fått förlängd livslängd.

Populärt i auktoritära stater

Däremot går kärnkraften framåt i Kina, Indien, Förenade Arabemiraten, Ryssland och länder som Ryssland exporterar till: Bangladesh, Belarus, Egypten, Iran och Turkiet. Ryssland exporterar även till Indien och Kina. Inget av dessa länder utmärks av en fri debatt kring till exempel kärnkraft.

I liberala demokratier har kärnkraften backat sedan 2011, med två undantag. Sydkorea har stängt två reaktorer och startat byggandet av fyra.  Finland ser snart ut att ta sin nya reaktor i kommersiell drift, men har inte beställt någon ny reaktor efter 2011.

Svårigheten att förena kärnkraft med demokrati och marknad har inte alltid varit lätt. När kärnkraften slog igenom internationellt på 1970- och 1980-talen skedde det i såväl demokratier som diktaturer.

Det fanns då en stark politisk vilja och handlingskraft. Politikerna, näringslivet och byråkratin såg kärnkraften som helt nödvändig, att det inte fanns några alternativ. Investerarna litade på ett långsiktigt politiskt stöd.

I dag finns ingen sådan automatik. Om det behövs mer el så är sol, vind och effektivisering förstahandsvalet nästan överallt, även i länder där politikerna säger att de vill bygga kärnkraft.

Det gäller inte bara att vinna debatten, det gäller att vinna på marken också. Det gäller att övertyga väljare, energiföretag och banker om att det rör sig om mycket långsiktiga satsningar.

Mer från förnybart än från kärnkraft

Det är inte vad som händer i till exempel EU. 2022 fick EU för första gången mer el från sol och vind (623 TWh) än från kärnkraft (613 TWh). Det är en stor förändring sedan 2010 då kärnkraften gav fem gånger mer el än sol och vind, 854 respektive 163 TWh.

Tysklands Energiewende, att ersätta kärnkraft och fossil med vind, sol och effektivisering är alltså inte unik. Men Tyskland har i hög grad varit pionjären och den drivande kraften.

Tyskland installerade mest vindkraft i världen 1995–2007. Därefter tog först USA och sedan Kina över stafettpinnen.

Nu byggs solkraft överallt, framför allt i och av Kina. Men det började i Tyskland. 2005–2010 installerade Tyskland lika mycket solkraft som resten av världen tillsammans.

Satsningarna på vind och sol berodde inte på att Tyskland är blåsigast eller soligast i världen, utan på ett starkt och långvarigt politiskt fokus.

En förklaring till att den tyska omställningen, trots allt gått så bra är att den inte startade från noll. Den politik som spikades 2011 grundlades till stor del redan under det kristdemokratiska styret på1990-talet och särskilt åren efter den rödgröna valsegern 1998.

En annan del av den politiken var att ersätta kol med rysk gas, eftersom det skulle ge mindre utsläpp. Ryssland antogs vara på väg mot mer demokrati. Men den delen genomfördes, i stort sett, inte.

Gaskraften ökade först 2000-2010 men minskade från 2010 till 2022 då den gav mycket mindre el än vindkraften och inte så mycket mer än solkraften.

Läs mer om:

Finsk reaktor i drift
Kärnavfallsgranskning upphör
Oro för nedlagd kärnavfallsgranskning
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter