Annons
Slutförvaret av kärnavfall fortfarande osäkert menar forskare
Tunnel under jorden som visar hur slutförvaret kommer att se ut i framtiden.

Svensk kärnbränslehanterings underjordiska bergslaboratorium på Äspö norr om Oskarshamn som byggts för att testa framtidens slutförvar. Det riktiga slutförvaret kommer att ligga vid Forsmark. FOTO: Sanna Dolck/TT

Slutförvaret av kärnavfall fortfarande osäkert menar forskare

Osäkerheten om kärnavfallet kan förvaras utan större risk i Forsmark kvarstår. Det anser två experter som granskat hur Svensk kärnbränslehantering hanterat kraven på ytterligare utredningar från mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Svensk kärnbränslehantering håller inte med. Kanske kommer facit till sommaren.

Oenigheten om säkerheten för slutförvaret av 12 000 ton kärnavfall i Forsmark kvarstår. Korrosionsforskarna vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm; Christofer Leygraf och Peter Szakalos, har studerat hur Svensk kärnbränslehantering AB, SKB, har utrett det som mark- och miljödomstolen i Nacka tingsrätt krävt.

– Domstolen var ju väldigt tydlig. Men SKB har ändå inte kunnat ta till sig frågorna fullt ut, säger Christofer Leygraf, nyligen pensionerad professor, till Sveriges Natur.

Men företrädare för Svensk kärnbränslehantering håller inte med utan anser att kritiken har bemötts. I ett mejl skriver Allan Hedin, som har ansvar för företagets säkerhetsanalys:

– Vi framförde redan i mark- och miljödomstolen att det Szakalos och Leygraf haft att säga om dessa saker inte är underbyggt av trovärdiga analyser.

Allan Hedin refererar till de två höstmånader år 2017, då frågan om slutförvaret av högaktivt kärnavfall avhandlades i mark- och miljödomstolen. Domstolens utslag den 23 januari 2018, blev att ett antal riskområden behövde utredas bättre. Det rörde fem olika fenomen som diskuterats ingående vid domstolen och som Sveriges Natur berättat om.

LÄS MER: Domstolen säger nej till slutförvaret

Därför lämnade Svensk kärnbränslehantering in ännu en rapport år 2019. Det är den som Christofer Leygraf och Peter Szakalos fått i uppdrag att granska av Strålsäkerhetsmyndigheten. De berättar de båda har kommit till slutsatsen att osäkerheten kvarstår.

Fem meter lång kapsel

Den avgörande säkerhetsbarriären, en 25 ton tung, fem meter lång, kapsel är central. Dess fem centimeter tjocka kopparbarriär ska omsluta en stadigare konstruktion av järn, som i sin tur omsluter det utbrända kärnbränslet. Kopparkapseln ska skydda järnet från vattnet som finns i berggrunden i det tänkta slutförvaret, 500 meter ner i urberget i Forsmark. Om kopparskiktet inte håller tätt, kommer järnkapseln därunder att rosta och då läcker radioaktiva isotoper från det utbrända kärnbränslet ut i omgivningen. Det handlar om en mängd ämnen, av vilka flera är dödliga i liten dos, som plutonium, cesium, strontium med mera.

Sveriges Natur fick tag på interna dokument från Strålsäkerhetsmyndigheten, som beskrev flera processer som kan skada kopparkapseln. Enligt protokoll från möten pekades de ut som riskfaktorer av myndighetens tjänstemän. Resultatet kan enligt dokumenten, och även experter som framträdde inför domstolen, bli att kapseln kan börja läcka mycket tidigare än vad som kan tillåtas, långt innan den kraftiga strålningen från bränslet börjar klinga av till en mer hanterlig nivå.  Därmed finns stora frågetecknen om förvaret blir säkert nog.

LÄS MER: Strålsäkerhetsmyndigheten mörkade risker med slutförvaret

Svensk kärnbränslehantering skulle alltså räta ut frågetecknen enligt domstolens beslut 23 januari 2018. Och förra året lämnade företaget in ytterligare en rapport. Men efter att ha läst igenom den, är de två granskarna fortfarande inte övertygade.

– Det finns stora frågetecken kvar för alla fem frågorna. I flera av frågorna har de inte tillfört någon ny forskning alls. Då måste jag säga att det är underkänt, säger Peter Szakalos, som själv har forskat på några av de aktuella processerna.

Spänningskorrossion

Det värsta är spänningskorrosion enligt Peter Szakalos. När metall som rostar utsätts för olika sorters påfrestningar, går den sönder snabbare. Peter Szakalos är övertygad om att det inte går att undvika i förvaret av det heta kärnbränslet långt nere i urberget.

– Man kan tänka sig att många kapslar spricker efter hundra år, säger Peter Szakalos.

Till det kommer väteförsprödning som gör att kopparstrukturen försvagas ytterligare.

– Vätehalten i kopparmetallen passerar alla gränsvärden, säger Peter Szakalos.

LÄS MER: Forskning anmäls för fusk – bråket om slutförvaret fortsätter

Christofer Leygraf som var professor i just ämnet korrosionslära och räknas som en av de ledande experterna globalt menar att det kan bli värre ändå:

– Svensk kärnbränslehantering har inte svarat på den viktiga femte frågan om vad som händer i förvaret i närvaro av både strålning och vatten, säger han.

Strålningen kan förvärra påverkan från de andra processerna.

– Vi har studerat hur strålning inverkar och slutsatsen är att det går ännu fortare med strålning än utan. Dessutom ökar graden av lokal korrosion, säger Christofer Leygraf.

Då kan isotoper som fortfarande är kraftigt joniserande nå allt som växer och rör sig på markytan och leda till olika former av skador.

Problemen medräknade

Allan Hedin hos SKB menar att de nämnda processerna utretts tillräckligt. När förslaget till slutförvar fick grönt ljus från Strålsäkerhetsmyndigheten, var problemen medräknade.

En av processerna har ändå utretts närmare efter att domstolen sagt sitt, nämligen gropkorrosion. Resultatet blev att påverkan är försumbar, enligt Allan Hedin.

– För gropkorrosion, vätesförsprödning och spänningskorrosion är kunskapen inte fullständigt, men det handlar i sammanhanget ofta om att man inte helt förstår skadliga effekter som kan uppkomma i laboratorieförsök. Förhållanden är inte sådana som kommer att råda i slutförvaret, konstaterar Allan Hedin.

LÄS MER: Outredda risker kring slutföra av kärnavfall

Han berättar att företaget kommer att fortsätta med sina forskningsprogram för att bli ännu säkrare på sina slutsatser.

Peter Szakalos och Christofer Leygraf anser att förslaget borde provas ut under förhållanden som liknar slutförvaret, men i mindre skala innan den fullskaliga anläggningen byggs. I dagsläget har Svensk kärnbränslehantering genomfört försök i Äspölaboratoriet, en underjordisk miljö som ska likna den i slutförvaret i Forsmark. Men det har skett utan kärnbränsle. Och resultaten har inte offentliggjorts annat än delvis.

Kopparen har angripits

Men från ett fåtal bilder av de kopparbitar som plockats upp efter tio år, har de två kritikerna sett att kopparen redan angripits ändå och det alltså utan inverkan från strålning.  Christofer Leygraf har kommit fram till att kopparen sannolikt påverkats av just gropkorrosion.

– Det är ju ganska dystra resultat redan utan strålning, säger Christofer Leygraf.

Att försök under mer realistiska förhållanden inte gjorts redan är märkligt, enligt Christofer Leygraf, som får medhåll av Peter Szakalos. Det normala inom industrin är att prova ny teknik i två steg, först med realistiska studier i laboratorium och sedan en mindre pilotanläggning, innan en fullskalig anläggning byggs för första gången. Men vad gäller slutförvaret har varken ena eller det andra byggts.

– Om man efter 30 års försök under realistiska förhållanden inte ser någon påverkan, då skulle man kunna känna sig mycket tryggare, säger Christofer Leygraf.

Nya resultat från Äspölaboratoriet

Till sommaren presenteras kanske nya resultat från försöken i Äspölaboratoriet. För Svensk kärnbränslehantering har plockat upp material för ännu en undersökning av hur bland annat koppar påverkas av omgivningen under marken. Då ska fler få ta del av resultaten, har företaget meddelat. Johan Swahn hos Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, där bland andra Naturskyddsföreningen ingår, säger att det är mycket viktigt.

– Det skulle kunna avgöra den här vetenskapliga kontroversen. Att försökspaket tagits upp från Äspölaboratoriet kan ge ett avgörande besked om koppar fungerar såsom tänkt eller inte, och därmed också om slutförvaret blir säkert eller inte, säger Johan Swahn.

Sveriges Naturs granskning av slutförvaret

LÄS MER: Strålsäkerhetsmyndigheten mörkade brister i slutförvaret

LÄS MER: Outredda risker kring utsläpp av kärnavfall

LÄS MER: Sista striden om kärnavfallet har inletts

LÄS MER: Bristande kontroll av kärnkraftverk

LÄS MER: Analys: Svårt att säga nej till kärnkraftsbranschen

LÄS MER: Stråldoserna ska skydda kommande generationer

LÄS MER: Strålsäkerhetsmyndighten: ”Uppgifterna är irrelevanta”

LÄS MER: Efter avslöjandet – Domstolen kräver svar om risker med slutförvaret 

LÄS MER: Regeringen vill granska kärnsäkerheten

LÄS MER: Dokument avslöjar – så allvarliga är riskerna

LÄS MER: Slutförvaret saknar långsiktig plan för övervakning trots kärnvapenrisk

LÄS MER: Domstolen säger nej till slutförvaret 

LÄS MER: Forskning anmäls för fusk – fortsatt bråk om slutförvaret 

Läs mer om slutförvaret

Kärnförvarets säkerhet ifrågasätts igen
SKB: Domstolen fick inte all information om slutförvaret
Forskning anmäls för fusk – bråket om slutförvaret fortsätter
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons