Vinnare av Tidskriftspriset 2022 – ÅRETS TIDSKRIFT FACKPRESS
Vinnare av Publishingpriset 2022 – Medlemstidning – Individ

Näringsministern ser stort behov av fler gruvor i Sverige

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson menar att det behövs fler gruvor i Sverige. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet.

Näringsministern ser stort behov av fler gruvor i Sverige

Att näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson gillar gruvor är numer välkänt, sedan han öppet deklarerat detta bara dagar efter att han tillträtt sin post i regeringen. Till Sveriges Natur säger han att Sverige kommer behöva många fler gruvor än i dag, men kanske inte hundratals.

Den nuvarande regeringen hade knappt tillträtt innan den nya näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson sa till nyhetsbyrån TT att han ”älskar gruvor”. Uttalandet har fått stor uppmärksamhet, särskilt som den tidigare regeringen, där Socialdemokraterna regerade i koalition med Miljöpartiet, åtminstone inte lika öppet vurmade för gruvnäringen.

Karl-Petter Thorwaldsson var i sitt uttalande också tydlig med att det var just hans parti, Socialdemokraterna, som älskar gruvor. I en intervju med Sveriges Natur säger han att det inte är någon hemlighet att Socialdemokraterna och Miljöpartiet har olika syn på gruvor.

– Samtidigt har jag sett Miljöpartiet säga att det behöver nya gruvor för att klara den gröna omställningen, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Redan i regeringsställning sa också dåvarande miljö- och klimatminister Per Bolund att Miljöpartiet är positiva till nya gruvor, men då med strängare miljökrav än i dag.

– Vi vet i dag att svenska gruvor är erkända världen över för sin miljö- och klimathänsyn och schyssta villkor. Jag säger inte att det är bra i varenda gruva i Sverige, men i jämförelse med omvärlden. Vi talar om en svår avvägning, där vi behöver en grön omställning för att klara klimatmålen till 2045. Det bygger på att vi måste göra en omprioritering för att få fram de mineraler som behövs i Sverige, säger Karl-Petter Thorwaldsson till Sveriges Natur.

”Nästan en moralisk skyldighet att öppna nya gruvor”

Näringsministern talar om att behovet av kritiska metaller kommer vara sex till åtta gånger större framöver i jämförelse med hur stort behovet var i vad han kallar det gamla fossila samhället.

– Då är det nästan en moralisk skyldighet att öppna nya gruvor, säger han.

Just nu ligger på näringsministerns bord en prövning av bearbetningskoncessionen för utvinning av järnmalm i Kallak, eller Gállok på samiska, väster om Jokkmokk. Ärendet har legat i långbänk i flera år, och Karl-Petter Thorwaldssons företrädare Ibrahim Baylan fick i november 2020 kritik i Konstitutionsutskottet för att tillståndsprövningen för gruvan i Gállok legat sju år utan beslut hos regeringen.

FN uppmanar till tydligare redogörelse

Flera samebyar säger nej till en gruva i Gállok, som de menar skulle ha stor negativ påverkan den omkringliggande naturen, renskötseln, fiske, jakt och områdets kulturarv. Även FN-organet Unesco har uppmanat regeringen att se över konsekvensanalysen av en gruva i området och tydligare redogöra för hur renskötseln ska skyddas.

Unesco anser att en gruva i Gállok kan ha väldigt stor påverkan på världsarvet och de skyddade natur- och kulturlandskapen i Laponia. Det har också kommit kritik mot att samebyarna i området inte fått tillräckligt stort inflytande och möjlighet att yttra sig i ärendet.

Beslut väntas i mars

I onsdags, 19 januari, gick tiden ut för möjligheten att yttra sig. Sametinget har till 2 februari på sig och regeringen väntas sedan fatta beslut i mars, enligt Sameradion.
När Karl-Petter Thorwaldsson som ordförande för LO besökte Poultsa, utanför Kiruna för sex år sedan för att få en bättre bild av rennäringen, sa han till SVT Nordnytt att han fick ”lite skämskänsla över hur lite vi vet i övriga landet om renskötsel och samerna”. Han ska också ha medgivit att han då uttalat sig om gruvetableringar utan att ha full insikt om konsekvenserna för andra näringar.

Har du mer insikt idag?
– Jag har i alla fall gjort ett ärligt försök. Vi hade då en dialog med Sametinget och Svenska samers riksförbund, och jag bjöds till Kiruna för en lång skotertur där vi tittade på fyndigheter som ett brittiskt bolag ville bryta. Sametinget kom sen på besök till LO-borgen och vi fortsatte dialogen i Stockholm. I ledande position har man en skyldighet att veta mer om samernas rättigheter.

Hur har dialogen varit med samerna inför beslut om Gállok?
– Det har varit ett väldigt långt ärende. Jag kan bara överblicka de senaste sex, sju veckorna. Jag behövde själv information direkt från källan så jag har träffat Sametinget på departementet och pratat med dem på telefon.
Näringsministern vill också understryka att det nu pågående ärendet handlar om bearbetningskoncessionen och vilken användning av marken i området som bör ha företräde. Skulle gruvbolaget få ett positivt besked väntar en rad andra prövningar, menar Karl-Petter Thorwladsson.

Kan man inte återanvända det stål vi har i stället för att öppna en ny gruva?
– Stål är ett av världens mest återanvända material. 93 procent av allt järn och stål återanvänds. Och det kan återanvändas hur många gånger som helst, men alla förstår att vi använder mer stål i dag och mängden räcker inte till.

Karl-Petter Thorwaldsson ser också fram emot att se mer av stålföretaget LKAB:s projekt ReeMAP som går ut på att försöka återvinna sällsynta jordartsmetaller i restavfallet från järnmalmsbrytning.

– Jag är osäker på hur många gruvor som kommer att behövas framöver, men det är viktigt att ReeMAP får prövas. Vi vet inte hur mycket sällsynta jordartsmetaller som kan finnas i flödena, men vi vet att Northvolt i Skellefteå behöver litium som finns i Sverige, och EU kräver att vi ska bli mindre beroende av metall utifrån, så behovet är ganska stort. Det behövs gruvor, men det handlar inte om hundratals, om vi ska klara klimatmålen till 2045.

Läs mer om gruvor:

”Skriv in naturens rättigheter i regeringsformen”
Naturskyddsföreningen vill pröva Kallakgruvan
Striden om gruvan i Kallak
Ämnen:
Gilla, dela och diskutera våra artiklar på Facebook Följ oss på Facebook