Nu prövas Preemraff i domstol igen – här är frågorna att ha koll på

Preems raffinaderi i Lysekil. FOTO: Lars Falkdalen Lindahl

Nu prövas Preemraff i domstol igen – här är frågorna att ha koll på

Ska Preem ska få bygga en anläggning för att omvandla tjockolja till bensin och diesel vid raffinaderiet i Lysekil och öka koldioxidutsläppen med en miljon ton per år? Det är vad som ska avhandlas i Miljööverdomstolen de kommande dagarna, 10-13 mars. Sedan bestämmer regeringen.

Det är mycket som står på spel. Regeringen har tagit över frågan eftersom den är ansvarig för Sveriges klimatmål enligt klimatlagen. För Preem handlar det om en stor utbyggnad. Sveriges Natur reder ut vad striden om Preemraff handlar om.

Vad är Preemraff?

Ett oljeraffinaderi i Lysekil, som ägs av Mohammed al-Amoudi i Saudiarabien. Preem driver också ett raffinaderi i Göteborg. Råvarna är mest fossil olja, men även en viss mängd förnybara bränslen.

Vad är det som nu behandlas i Miljööverdomstolen?

Om Preem ska få bygga en anläggning för att avsvavla tjockolja och göra om den till bensin och diesel.

Vad är problemet?

Att koldioxidutsläppen ökar kraftigt om projektet blir av.

Men Preem är ju en del av EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid. Kan svenska domstolar lägga sig i det?

Nej, menar Preem och på den linjen gick också mark- och miljödomstolen i Vänersborg i sin dom i november 2018. Men domen överklagades av bland annat Naturskyddsföreningen, som hävdar att tillståndet är oförenligt med grundläggande regler i Miljöbalken och klimatmålen som anger att Sveriges utsläpp ska vara netto noll år 2045.

Länsstyrelsen Västra Götaland har i sin remiss krävt att utsläppen begränsas på flera sätt: att de inte får vara högre 2030 än idag och att de är noll år 2040. Naturvårdsverket har krävt en gradvis utfasning av de fossila råvarorna.

Men 2045 ligger långt bort…?

Preem sökte tillstånd utan tidsbegränsning och fick ok av detta från miljödomstolen 2018. Till Miljööverdomstolen har Naturvårdsverket skrivit att det finns ”starka miljömässiga skäl för att tidsbegränsa tillståndet” till ca 20 år.

Preem har svarat att dess ”samlade klimatlöfte … rör sig om omfattande åtaganden för en klimatneutral omställning.

Denna omställning kräver givna spelregler och långsiktighet. Med ett tidsbegränsat tillstånd är de planerade förändringarna inte möjliga.”

Har Preem stått fast vid vad de ansökte om 2016 och fick ok för från Miljödomstolen?

Nej. I den nya ansökan har de minskat projektet något och utsläppsökningen beräknas nu bli en miljon ton koldioxid per år mot tidigare 1,7 miljoner ton jämfört med idag.

–Vi har skäl att vara kritiska i hur /den första/ ansökan såg ut, säger presschef Dani Backteg till Sveriges Natur.

–Ansökan var aningslös. Den tittade inte alls på sprängkraften i koldioxidutsläpp, utan var ett sätt att ta höjd för eventualiteter, säger han.

Vad vill Preem göra med tjockoljan?

De vill slå sönder (kracka) de långa kolvätekedjorna genom att tillsätta vätgas. På det sättet kan de få ut mer bensin och diesel.

Hur tänker de sig att producera vätgas?

Med fossilgas. Den består mest av metan, som innehåller en kolatom och fyra väteatomer. Kolet blir koldioxid.

Vad är problemet med det?

Att det släpper ut en miljon ton koldioxid per år. Det är där utsläppen ökar.

Finns det inget bättre sätt att producera vätgas?

Jo, med elektrolys av vatten. Preem är medvetna om den möjligheten och skriver i sin ansökan att en del av deras klimatstrategi är att ”verka för att skapa möjligheter för en utfasning av naturgas /= fossilgas/ till förmån för elektrolytisk vätgas”. Men ansökan gäller vätgas av fossilt ursprung.

Behövs vätgas även för produktion av förnybara bränslen?

Ja, om man använder kolrika råvaror, till exempel ved, behövs väte för att få fram lättare kolväten som liknar diesel, bensin eller etanol.

Om man matar in mer väte i produktionen blir det mindre utsläpp i användarledet, hävdar Preem. Hur tänker de då?

Om man eldar den kolrika, oftast svarta, tjockoljan blir det större koldioxidutsläpp per energienhet än om man eldar bensin, som innehåller mindre kol och mer väte.

Vad är förresten tjockolja?

En rest som återstår efter att man genom destillation har utvunnit bensin, diesel och andra lättare fraktioner av råoljan. Den har hög svavelhalt och innehåller också olika metaller.

Vad används tjockolja till?

Fram till 1 januari 2020 användes den bland annat som fartygsbränsle. Men från detta datum är det inte längre tillåtet med orenat högsvavligt bränsle i fartyg någonstans i världen. Tidigare kunde fartyg elda olja med 3,5 procent svavel, men nu är gränsen 0,5 procent.

Tjockolja eldas också i kraftverk och andra fasta anläggningar, oftast med avsvavling av rökgaserna.

Är tjockoljan nästan värdelös nu?

Nej, priset har varken gått upp eller ner mer än andra oljeprodukter. Raffinaderierna har haft gott om tid att anpassa sig, och kan till exempel köpa råolja med lägre svavelhalt.

Jaha, men om man inte eldar tjockoljan alls då?

En möjlighet är att den blir till bitumen, bindemedlet i asfalt. I så fall blir kolatomerna i tjockoljan inte till koldioxid, utan stannar i backen. En stor del av asfalten återanvänds. Bitumen ger väsentligt mindre klimatpåverkan än cement i betong, enligt Trafikverkets Klimatkalkyl och andra studier.

Är det ett realistiskt alternativ?

Preem säljer nu tjockolja till Nynas, uppger Dani Backtegen, presschef vid Preem. Nynas har raffinaderier i bland annat Nynäshamn och Göteborg och tillverkar bitumen, vax mm.

Oljeprodukter handlas internationellt och ett av de stora raffinaderiföretagen, Indian Oil har förklarat att de tänker öka sin bitumenproduktion om efterfrågan för tjockolja minskar.

Preem talar om lagring av koldioxid som ett sätt att minska koldioxidutsläppen.

Där finns som, Naturvårdsverket påpekat, ”osäkerheter ifråga om bl.a. genomförbarhet och i tid”. Sveriges Natur har också skrivit om detta för detta projekt och mer generellt.

Så vad händer de närmaste dagarna?

Miljööverdomstolen går igenom överklaganden, remisser och Preems svar, och besöker raffinaderiet i Lysekil. Sedan tar den ställning.

Men det blir inte en dom?

Nej, det blir ett yttrande till regeringen som bestämmer.

Varför det?

Därför att först Naturskyddsföreningen och sedan Naturvårdsverket och sedan många andra skrivit till regeringen och framhållit frågans stora vikt som gör att regeringen kan ta över enligt miljöbalken 17 kapitlet 5 §. Det beslutade regeringen att göra i augusti 2019.

Så är det en politisk fråga nu?

Mer och mer. Frågan har i viss mån blivit partipolitisk, genom att moderaterna anmält regeringen till granskning i konstitutionsutskottet för att ha tagit över frågan. Sverigedemokraterna, centralt och lokalt, har tagit ställning både i sak, för Preems projekt, och i juridik, mot att regeringen prövar.

När kan frågan vara avgjord?

Miljööverdomstolen tar ofta några veckor på sig, men det kan bli mer. Hur lång tid av beredning regeringen kräver är ännu mer osäkert.

Läs mer om Preemraff

Preems planer efter Preemraff
Preem drar tillbaka ansökan om utbyggnad i Lysekil
Mark- och miljööverdomstolen säger ja till Preemraffs utbyggnad i Lysekil
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter