Mark- och miljööverdomstolen säger ja till Preemraffs utbyggnad i Lysekil

Preems raffinaderi i Lysekil. FOTO: Lars Falkdalen Lindahl

Mark- och miljööverdomstolen säger ja till Preemraffs utbyggnad i Lysekil

I dag lämnade Mark- och miljööverdomstolen sitt avgörande om Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil. Domstolen överlämnar yttrandet till regeringen som kommer att besluta i frågan.

Domstolen har tagit ställning till om den planerade verksamheten är tillåtlig.

”Domstolen anser att den så kallade stoppregeln i miljöbalken inte kan tillämpas på en verksamhet som ingår i EU:s utsläppshandelssystem för växthusgaser”, skriver domstolen.

Länk till Mark- och miljööverdomstolen.

LÄS MER: Nu prövas Preemraff i domstolen igen – här är frågorna att hålla koll på

LÄS MER: Koldioxidlagring många år bort enligt forskare

LÄS MER: Koldioxidlagring – drömmen som sprack 

Läs alla tidigare artiklar om Preemraffs utbyggnad i Lysekil.

Grönt ljus från domstolen

Miljööverdomstolen gav måndagen den 15 juni grönt ljus för tjockoljeraffinaderi i Lysekil i sitt yttrande till regeringen. Den ser EU-rätten och direktiven om handel med utsläppsrätter som överordnad både miljöbalken och klimatlagen. Regeringen bestämmer, men om den följer miljööverdomstolens yttrande så får Preem släppa ut hur mycket koldioxid som helst hur länge som helst.

Klimatlagen är oprecis, och riksdagen gjorde fel som antog den, menar
domstolen. ”Klimatlagen antogs trots att Lagrådet avstyrkte lagförslaget”, heter det i yttrandet. ”Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att klimatlagen i nuläget endast innehåller riktlinjer för regeringens klimatpolitiska arbete. Den har därför inte någon rättsverkan” i detta fall, skriver man vidare.

Eftersom domstolen bedömer att miljöbalk och klimatlag inte är av betydelse för att pröva enskilda företags koldioxidutsläpp så tar den inte heller ställning till många av de argument som framförts i överklagandena.

Preems löften bedöms inte

Preems icke bindande löften för klimatet bedöms sålunda inte. Dessa gäller:

  • att avskilja och lagra en del av koldioxiden bedöms inte,
  • att mata in mer bioråvara och på så vis minska de fossila utsläppen
  • att använda spillvärme för fjärrvärme i bland annat Trollhättan och Uddevalla.

Domstolen tar inte heller ställning till Sveriges möjlighet att klara klimatmål och att leva upp till Parisavtalets åtaganden.

Följer miljödomstolens linje

Miljööverdomstolen går därmed på samma linje som miljödomstolen i november 2018.

Regeringen har därmed fått en tydlig rekommendation, men förväntas ändå ta en avsevärd tid på sig att fatta sitt eget beslut. Det är känt att Miljöpartiet och Miljödepartementet inte vill ge tillåtlighet, medan Socialdemokraterna inte har någon känd gemensam ståndpunkt.

Vad gäller tidsbegränsning skriver domstolen:

”Med hänsyn till den tillämpning som hittills gällt i fråga om tidsbegränsning av tillstånd och vid en sammanvägning av de omständigheter som redogjorts för ovan anser Mark- och miljööverdomstolen att det finns övervägande skäl som talar mot en tidsbegränsning i detta fall. Domstolen föreslår därför inte en sådan begränsning.”

Den avvisar därmed krav från bland andra Västra Götalands länsstyrelse och Naturvårdsverket på tidsbegränsning av tillståndet.

Domstolen ställer miljö mot sysselsättning i en skrivning. De skriver om EU:s utsläppshandelsdirektiv att dess ”huvudsakliga mål visserligen är att minska utsläppen av växthusgaser men att direktivet även innehåller flera underordnade mål i form av att bevara ekonomisk utveckling och sysselsättning samt den inre marknadens integritet och konkurrensvillkor. Målen ska uppnås i första hand genom tillämpning av den ordning som utsläppshandelssystemet innebär.”

Vad händer nu?

Regeringen bereder, främst inom miljödepartementet, men också med näringsdepartementet och inom den politiska samordningen mellan (S) och (MP). Regeringsbeslutet förväntas bli kort och allmänt hållet.

Om regeringen säger ja till tjockoljeraffinaderiet så kommer frågan att skickas tillbaka till miljödomstolen i Vänersborg för detaljerade villkor.

Om regeringen säger nej kan Preem överklaga först till högsta förvaltningsdomstolen och även till EU-domstolen. Det kan ta lång tid, och med ovisst resultat.

Om Preem får ja till sitt projekt av regeringen eller via EU-domstolen återstår ändå att ta investeringsbeslut. Resultatet är inte givet, eftersom kalkylförutsättningarna är annorlunda än när projektet startade. Bensin och olja är mindre värt, men det kostar lika mycket att bygga raffinaderiet.

– Vi har minst två års prövningar framför oss, skulle jag tro, kanske mer, säger Oscar Alarik, jurist vid Naturskyddsföreningen, som bedömer att regeringen har handlingsutrymme när den fattar sitt beslut.

”Förlegad syn”

Åsa Romson var miljöminister när klimatlagen kom till. Hon är nu expert i miljörätt vid IVL Svenska miljöinstitutet

– Det är en förlegad syn att ett enda rättsinstrument, utsläppshandeln, ska greja allt, säger hon till Sveriges Natur.

– Det är inte likadant nu som 2003, säger hon.

Det var då utsläppshandeln beslutades.

Hon menar att miljööverdomstolen har sammanfattat rättsläget utifrån praxis och förarbeten, där ingen klimathänsyn tas, men kanske dragit ”väl hårda växlar” på det synsättet.

Men rättsläget var väl känt för regeringen, och det var just därför den beslöt att ta över processen.

– Och domstolen försöker inte skriva regeringen på näsan, säger hon.

– Regeringen kan ta in en bredare bedömning. Och klimatlagen gör regeringen ansvarig för klimatmålen.

Läs mer om Preemraff

Preemraffs utbyggnad dröjer – domstolsförhandlingarna klara
Kretsen fick stöd mot Preemraffs utbyggnad
Nu prövas Preemraff i domstol igen – här är frågorna att ha koll på
Ämnen:
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Senaste nyheterna