Annons

Så kan tio miljarder människor äta hållbart

Hur vi producerar vår mat och vad vi äter har stora effekter på klimatet och miljön. Risken är att den negativa påverkan ökar kraftigt de närmaste åren. Men forskarna ser en lösning.

Världens friskaste korallrev

Korallreven drabbas hårt när  havstemperaturen stiger. Men det finns ett undantag – den enorma koralltriangeln runt Indonesien. Nu reser forskare dit för att ta reda på varför.

IPCC: 1,5 gradersmålet fortfarande nåbart

Det är inte lätt, men det går, enligt FN:s klimatpanel. Här är några av de omställningar som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 grader.

Batterier ska ge bättre el i utvecklingsländer

Med hjälp av en storsatsning ska tillgången på batterilagrad energi kunna tredubblas i fattiga länder samtidigt som det öppnar för mer förnybara energikällor. Men batteriers miljöpåverkan är omdiskuterad.

Hur blir (M)iljöpolitiken med en Kristersson-regering?

Ulf Kristersson (M) har fått uppdraget att undersöka möjligheterna om att bilda en ny regering. Vilka alternativ har han och vad innebär det för miljöpolitiken om han lyckas bilda en regering? Sveriges Natur har tidigare pratat med statsvetaren Åsa Knaggård, som gav en bild hur miljöpolitiken kan bli beroende på vilken regering vi får.

En tredjedel av all mat slängs

Varje år slängs eller förstörs runt 1,6 miljarder ton mat i världen. Det är drygt en tredjedel av all mat som produceras och motsvarar cirka 50 ton mat i sekunden. Samtidigt ökar antalet undernärda i världen och var 2017 uppe i 821 miljoner, enligt data från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.

Filantroper lovar rekordbelopp till klimatet

Från att ha visat ett ganska ljumt intresse för klimatet utlovar nu filantropiska organisationer fyra miljarder dollar över fem år i sin största klimatsatsning någonsin. Givarna själva kallar det en handpenning i förhållande till vilka belopp som behövs.

”Därför blev det inget klimatval”

Sommarens skogsbränder och torka gjorde att valet 2018 såg ut att bli ett klimat- och miljöval. Men på valdagen var miljö inte ens en av väljarnas tio viktigaste frågor. Karin Bäckstrand, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, menar att det beror på väljarna snabbt glömmer bort dessa frågor.