Ojämn återhämtning på landets flygplatser

I maj gick omkring 7 800 passagerarflyg (reguljär och charter) till och från svenska flygplatser, och dessutom knappt 500 taxiflyg. Det är drygt dubbelt så många flygningar som i maj 2020, och en viss ökning jämfört med april, men fortfarande inte i närheten av nivåerna före pandemin. Om de senaste årens flygtrender stått sig, hade vi kunnat vänta oss mer än fyra gånger så höga siffror.

Den långsamma återhämtning som trots allt sker, är ojämnt fördelad över landet. På många av de flygplatser som redan före pandemin haft en nedåtgående trend i antal flygningar och passagerare, står trafiken fortfarande mer eller mindre stilla. Det gäller till exempel Karlstads flygplats, där den sista reguljära linjen (till Stockholm) lades ner under pandemin efter en lång tid av minskande passagerartal; Norrköping, vars enda reguljärlinje försvann med flygbolaget Brås rekonstruktion; Borlänge; Örebro, och andra flygplatser.

Redan innan pandemiutbrottet i fjol, var flygandet på sakta nedåtgående i Sverige. Hittills under corona-pandemin har det gått omkring en kvarts miljon färre flyg i landet, än det skulle ha gjort om vi antar att trenderna från åren närmast före pandemin stått sig.

Det är tillräckligt många inställda flyg för att ge en märkbar effekt på svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Tidigare i våras analyserade Sveriges Natur svenskarnas minskade flygande under pandemins nio första månader, och fann då att utsläppen från svenskars flygresor under den perioden varit omkring fem miljoner ton koldioxidekvivalenter mindre än vad som kunde ha väntats utan pandemi – en minskning av flygets klimatpåverkan med drygt 80 procent.