Nytt bud i striden om hur skogen ska räknas i Sveriges klimatplan

Hur ska Sverige få tillgodoräkna sig skogen som kolsänka? Ett nytt förslag ska försöka mildra EU:s kritik mot Sveriges klimatplan. FOTO: Getty Images

Nytt bud i striden om hur skogen ska räknas i Sveriges klimatplan

I den föreslagna planen för hur mycket brukad skog som kan avverkas i Sverige innan det blir minus på utsläppskontot läggs nu ett nytt förslag till ribba fram i den infekterade frågan. Det har inte varit ett lätt uppdrag, menar utredaren.

På ena sidan har riksdagen med uppbackning av skogsbranschen givit ett tydligt uppdrag till regeringen när de ska lägga fram sin plan till EU:s klimatregelverket för skog och mark: Se till att så mycket av den hållbara tillväxten i skogen som möjligt kan avverkas. Därigenom kan mer fossila energislag ersättas av skogsbaserade biobränslen, går bland annat argumentationen.

Resultatet blev att regeringen först la fram ett förslag som baserades främst på prognoser av den framtida tillväxten i skogens kolsänka. På andra sidan har EU-kommissionen, påhejade av miljörörelsen, kritiserat Sveriges föreslagna linje och uppmanat regeringen att ta mer hänsyn till hur mycket skog som avverkats tidigare år. Argumenteten är att det inte ska bli ”glädjekalkyler” som ligger till grund bokföringen av kolsänkan, och i slutändan avverkningarna.

LÄS MER: Svensk klimatplan för skogen får EU-kritik

Tillsatte utredning

Enligt miljöorganisationer är nämligen annars risken att fler länder följer efter och Parisavtalets mål om en bibehållen eller ökad kolsänka i skogen hotas. EU-regelverket som just nu implementeras i Europa kan enligt Naturskyddsföreningen bli en förlaga för hur man kommer att hantera frågan i FN.
–  Vi är jätterädda för att Brasilien och andra länder kommer att använda de svenska sätten att redovisa när de ska ta fram sina värden för kolsänkorna. Den effekten kan inte underskattas hur stor den kan bli, sa Oscar Alarik, chefsjurist vid Naturskyddsföreningen tidigare i år.

Regeringen satte igång ett utredningsarbete för att reda ut frågetecknena. Det har inte varit en lätt övning för utredarna vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, att hitta ett förslag som kan accepteras av de olika parterna. Under fredagen lades dock ett nytt förslag fram till regeringen.

– Man får inte glömma att det här ett komplicerat modelleringsarbete eller underskatta den tekniska utmaningen i ett sånt här arbete. Det är lätt att säga att ”man ska ändra lite grann”, men det är alltid svårt och komplicerat, säger Johan Stendahl vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU till Sveriges Natur.

Sätter ribban

Referensnivån sätter nämligen ribban för hur stor del av tillväxten i bruksskogen som kan avverkas innan det blir minus på utsläppskontot. I de tidigare diskussionerna har spannet rört sig mellan en historisk nivå baserad på att runt 90 procent av tillväxten i virkesproduktionsmarken avverkas och att nära 100 procent avverkas. I praktiken har det spannet motsvarat cirka sex miljoner skogskubikmeter.

Lösningen blev nu att SLU utgått från hur den historiska avverkningen såg ut. Men de gör det ur ett nytt perspektiv, där man istället för att utgå från Skogsstyrelsens siffror övergår till Riksskogstaxeringens underlag.
Det möjliggör att den historiska nivån numera kan vägas in, samtidigt som den skogliga referensnivån kan höjas något relativt tidigare diskuterade lägre nivåer. Nu landar man nära en nivå där 92 procent av tillväxten kan avverkas.
– Vi har tagit hänsyn till den diskrepans som finns i avverkningsstatistiken i Sverige, och vi har där landat i Riksskogstaxeringens siffror, säger Johan Stendahl.

På så sätt möts troligen delvis både kommissionens kritik och intresset hos riksdagen att kunna öka avverkningen. Hos dem som hade önskat att kolsänkan skulle kunna behållas på den nivå som redovisas idag blir dock resultatet en besvikelse.
– Det är ju fortsatt en skillnad mot hur dagens sänka ser ut, men vi baserar ju vår referensnivå på hur avverkningen såg ut under 2000-2009, där vi hade både stormen Gudrun och Per, säger Johan Stendahl på SLU till Sveriges Natur.

Svår balansgång

Otto Bruun vid Naturskyddsföreningen menar att utredarna har gått en svår balansgång mellan de motstridiga kraven som de hade att utgå ifrån.
– Man har helt klart utgått från EU-förordningen, så det är helt klart bättre. Men sedan försöker man nyttja de sätt att minska på ambitionsnivån som är möjliga, utifrån riksdagens önskemål som regeringen vill gå till mötes. Man kan fråga sig om det finns fog för de kryphål som Sverige använder. Det är en öppen fråga, och det blir upp till kommissionen att se om de håller, säger Otto Bruun och fortsätter:

– I de internationella förhandlingarna driver Sverige på att man ska utgå från ambitiösa referensbanor, men här försöker man sedan i möjligaste mål lägga referensnivån så oambitiöst som möjligt.

Regeringen ska lämna in den nya skogliga referensnivån till EU-kommissionen innan årsskiftet. Beskedet från regeringskansliet är nu att ”beredning pågår”. LRF Skogsägarna och Skogsindustrierna avböjde att ge några kommentarer innan publicering.

LÄS MER: Därför bromsar Sverige EU:s skogspolitik

Läs mer om skog

Domen mot Skogsstyrelsen om fjällnära skog står fast
Staten förlorar – måste betala för fjällnära skog
Förlorare och vinnare i skogen
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons