Annons
Därför bromsar Sverige EU:s skogspolitik
Vy över granskog.

Sverige är ofta bäst i klassen när det gäller miljöpolitik i EU. Men när frågan om skogen kommer på tal slår ofta bromsklossen till. FOTO: Getty Images

Därför bromsar Sverige EU:s skogspolitik

Till skillnad från andra delar av miljö-, klimat- och energipolitiken brukar den svenska linjen kritiseras från miljöorganisationer när frågan om skogens roll tar plats på EU-nivå. Nu kraftsamlar skogsintressen inför en ny mandatperiod i Bryssel.

I de flesta rankningar över EU-medlemsländernas miljö- och klimatpolitik sticker Sverige tillsammans med sin nordiska kollega Finland ut som ett föregångsland. Men när skogsfrågor blandas in faller glorian ner. Förklaringarna går att finna på flera nivåer.

Det menar i alla fall WWF:s skogsexpert Per Larsson. Dels handlar det om hur man ser på skogen nationellt. Här är Sverige mer liberala än andra länder, vilket innebär att det både finns färre stöd och regleringar av näringen.

Sverige röstade nej

Dels handlar det om hur man ser på frågan om EU ska lägga sig i fler politikområden. Där försvarar Sverige generellt att makten över skogspolitiken ska behållas på nationell nivå.
– Det blir då märkligt att Sverige samtidigt vill ha överstatlighet och höga EU-ambitioner på miljöområdet. För så fort de politikområdena påverkar skogen blir det en krock, säger Per Larsson och tar upp omröstningen om timmerförordningen, som syftade till att minska importen av illegalt timmer, som exempel:

– Det förvånar många på europeisk nivå att Sverige som enda medlemsland röstade nej till att godkänna den förordningen.

Under den senaste mandatperioden har denna kontrast varit aktuellt i bland annat två frågor.
Dels lagstiftningen som uppdaterade synen på hur EU ska stimulera till mer förnybar energi. Dels reglerna för hur man ska se på skog- och markbrukets roll i att binda växthusgaser.

I båda fallen har förändringar i regelverken beskrivits som nordiska segrar i Sverige, medan de på annat håll utdömts som urholkningar.

–  Enligt vår uppfattning gömmer Sverige och Finland sig bakom uppfattningen att skogen är någonting grönt i sig, samtidigt som det pågår något annat i deras skogar. Visst, det är inte som att de gör om alla skogar till parkeringsplatser, men de vill aktivt öka avverkningsnivåerna, säger Hannah Mowat på miljöorganisationen Fern och fortsätter:
– Det kommer att ha en stor effekt på den biologiska mångfalden och det att minska kollagret i skogen. Samtidigt vill de inte ta ansvar för det på klimatkontot.

Utfasning av fossil energi

Från svenska skogsägare och industrins perspektiv menar man att det var centralt att inte sätta begränsningar för skogsbruket, och särskilt dess möjlighet att bidra till en utfasning av de fossila energislagen. Därför har de ”tagit strid” mot det som ofta beskrivs som ett alltför starkt fokus på att bevara skog på EU-nivå.

– Vi behöver öka kunskapen i Bryssel om hur det funkar i Norden. På kontinenten har man inte samma skogsresurs, och värdekedjan hänger inte ihop så väl som den gör i Norden, säger Sven Erik Hammar på LRF Skogsägarna.

Med ett aktivt skogsbruk och en väl fungerade innovativ industri kan vi nämligen åstadkomma den bioekonomi som anses behövas, menar Sven Erik Hammar och fortsätter:

– Den övergripande frågan för att klara klimatutmaningen är att vi behöver få bort de fossila ”svarta kolatomerna” och ersätta dem med ”gröna kolatomer”. Där kan skogen bidra både i Sverige och i Europa.

Behöver binda utsläpp

Hannah Mowat håller till viss del med, men ser men ser flera faror i den ”bruka skogen”-linje som skogsrika länder såsom Sverige och stora delar av skogsindustrin driver allt mer aktivt i Bryssel.

– Vi behöver absolut byta ut utsläpp. Men vi behöver också binda utsläpp som redan skett, det trycker ju IPCC tydligt på. Vi kan därför inte bara byta ut dem, om det samtidigt innebär att vi minskar vår förmåga att ta upp utsläpp.

När Sverige inte planerar att bidra till att binda mer utsläpp står vi nämligen väldigt dåligt rustade, säger Hannah Mowat, som pekar på att det inte spelar någon roll vad vi gör med exempelvis solpaneler och vindturbiner för att möta klimathotet, om inte alla också ökar upptaget.

– Vi behöver alltså byta ut utsläppskällorna, men samtidigt hitta en väg att skydda skogen för dess förmåga att lagra utsläppen och begränsa förlusten av biologiskt mångfald. Det senare är ju en minst lika stor ekologisk kris för mänskligheten.

Striden om Sveriges kolsänka inte över

Striden om Sveriges kolsänka är inte helt avslutad, utan kommer fortsätta under hela 2019. Men det väntas också komma fler politikska förslag på EU-nivå som kan påverka den svenska skogen. Därför har både LRF skogsägarna och Skogsindustrierna förstärkt med extra personal på plats i Bryssel.

Hos LRF skogsägarna, som företräder privata skogsbrukare, kommer Sven-Erik Hammar att inta den rollen. Från lantbrukarorganisationens perspektiv är syftet att arbeta mer proaktivt för att försvara skogsägarnas perspektiv, istället för att behöva göra ”brandkårsutryckningar”, som LRF:s ordförande beskriver det.
– Det blir därför en kombination av att hålla emot förslag som är dåliga, men också att ta vara på de möjligheter som finns, säger Sven-Erik Hammar.

Detsamma gäller för Skogsindustrierna, där Anna Holmberg tar plats på ett nystartat Brysselkontor i sommar.

– Väldigt mycket av den politik som har beslutas under den senaste mandatperioden påverkar våra medlemsföretag. Det har tydliggjort behovet av att vara på plats för att kunna omvärldsbevaka, påverka så tidigt som möjligt och på ett mer enkelt och naturligt sätt vara med i debatten.

LÄS MER: Striden om skogen

LÄS MER: Ingen fälld enligt skogsvårdslagens naturvårdsparagraf

LÄS MER: Känsligt när EU ska ta ansvar för att stoppa skövlingen

Läs mer om skogspolitik

Svensk klimatplan för skogen får EU-kritik
Björnlandet – en skog formad av eld
Mer pengar till nyckelbiotoper men stopp för nya
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter