Preem kompletterar ansökan med osäker CCS och fjärrvärme

Preems raffinaderi i Lysekil. FOTO: Lars Falkdalen Lindahl

Preem kompletterar ansökan med osäker CCS och fjärrvärme

Preem står fast vid att använda fossil olja till åtminstone 2045, och står också fast vid sin plan att bygga en fossilbaserad vätgasfabrik till den hårt kritiserade planerade utbyggnaden av raffinaderiet i Lysekil. Det framgår av en komplettering av ansökan till miljödomstolen den 30 oktober.

Miljööverdomstolen ska, preliminärt i januari 2020, behandla Preems ansökan om att kraftigt öka intag av fossila bränslen till raffinaderiet. Den kommer att avge ett yttrande till regeringen som sedan beslutar om utbyggnaden får äga rum. Projektet för att raffinera tjockolja till diesel och bensin och en mindre mängd fartygsbränsle är sig i huvudsak likt sedan den första ansökan från 2016.

Satsar på CCS

Det nya är att man minskar omfattningen något och att man litar på att satsningen på koldioxidlagring CCS ska minska utsläppen, även om satsningen är en ”ambition” och inte en utfästelse.
Preem ska enligt ett pressmeddelande bli ”världens första koldioxidneutrala petroleum och biodrivmedelsföretag”, med ”nettonollutsläpp sett till hela värdekedjan innan år 2045”.
Formuleringen anger att företaget avser att fortsätta använda fossil olja till 2045, även om man också räknar med ökad användning av biobränslen.
Även efter kompletteringen kommer koldioxidutsläppen att öka genom utbyggnaden, som dock krymps med 20 procent i den nya ansökan. Men i kompletteringen uppskattas utsläppsökningen nu till en miljon ton, i stället, som för i den ursprungliga ansökan, 1,7 miljoner ton.

Koldioxidlagring osäkert

Detta ska uppnås bland annat genom en stor satsning på koldioxidlagring utanför Norges kust.Men mycket kring koldioxidlagringen är osäkert.

LÄS MER: Koldioxidlagring många år bort enligt forskare

Det finns ingen godkänd plats för förvaret som är tänkt att ske utanför Norges kust. Provborrningarna har inte ens börjat, men planeras starta i november enligt Equinor, som tidigare hette Statoil. Användningen av CCS är inte ett strikt åtagande.
– Det är ett seriöst mål, säger presschef Dani Backteg till Sveriges Natur.
Ett problem han pekar på är att det nu inte är tillåtet att frakta koldioxid mellan länder.
– Det är internationell lagstiftning, och den behöver korrigeras, säger Backteg.

Förutom CCS avser Preem också att effektivisera anläggningen genom att leverera spillvärme till fjärrvärmenätet.

Spillvärmesatsning kommer att ifrågasättas

Enligt Stig Nilsson, ansvarig för samhällskontakter vid Preem i Lysekil, kan Lysekil ta emot mer spillvärme i sin fjärrvärme. Det finns också en utredningsgrupp för Fyrstad, dvs Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. Tillsammans skulle de kunna ta emot fjärrvärme som enligt en bilaga i kompletteringen minskar utsläppen med 100-200 000 ton koldioxid.

Det är dock ett långt steg från utredningsgrupp till att bygga ett fjärrvärmenät mellan de fyra städerna, och det förutsätter att kommunerna beslutar om det. Frågan har diskuterats tidigare för cirka 15 år sedan, då utan resultat.

Preems sätt att räkna ner sina utsläpp med mellan 100 000 och 200 000 ton koldioxid med hjälp av beräkningen om spillvärme kommer med säkerhet också att ifrågasättas.

Fossil naturgas omvandlas till vätgas

Preem tänker sig att man 2025 samlar in 500 000 ton koldioxid per år. På ”längre sikt planeras fler CCS-anläggningar”, skriver man.
En stor del av utsläppsökningen kommer, enligt ansökan, från en vätgasfabrik där fossil naturgas omvandlas till vätgas och koldioxid. Ett annat sätt att producera vätgas är via elektrolys av vatten, den teknik SSAB och LKAB arbetar för att använda för malmförädling och järnproduktion i Norrbotten.
Enligt kompletteringen är Preem positiva till elektrolytisk vätgasproduktion i framtiden, men inte i den utbyggnad de ansökt om i Lysekil och som planeras vara klar 2025.

Läs mer om Preemraff

Stora frågetecken kring koldioxidlagring
Regeringen prövar Preemraffs utbyggnad i Lysekil
Koldioxidlagring många år bort enligt forskare
Preemraffs utbyggnad prövas på nytt
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter