Genombrott för talerätt med räddade stadsekar

Stockholmskretsen med ordförande Anders Tranberg lyckades rädda de hotade gammelekarna på Kungsholmen. Foto: Mats Hellmark

Genombrott för talerätt med räddade stadsekar

Stockholmskretsens kamp för de gamla ekarna vid Kristinebergs slott blev inte bara en seger för natur i storstan. Domarna kan också stärka miljöorganisationers möjligheter att påverka.

Kristinebergs slottspark är en grön oas på västra Kungsholmen i Stockholm med ett 40-tal riktigt grova ekar, många mellan 300 och 600 år gamla. Nio av dem ville Stockholms stad låta avverka för att NCC skulle kunna bygga ett stort kontorskomplex på sex-sju våningar.

Stockholms naturskyddsförening har kämpat för ekarna och den gamla kulturmiljön ända sedan förtätning började diskuteras för sju år sedan. Kretsen fick rätt i både mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen. Stockholms stad överklagade, men nekades i våras prövningstillstånd av Högsta domstolen (HD).

– En dubbelseger för oss: ekarna som är så viktiga för biologisk mångfald får stå kvar samtidigt som det innebär ett genombrott för talerätten, vår möjlighet att påverka planprocesser, säger Anders Tranberg som är ordförande i Stockholmskretsen.

Stockholm har ett särskilt ansvar i Europa för gamla ekar, men på senare år har många avverkats trots att staden lovat att värna dem. Foto: Anders Tranberg

Vi står vid en av bjässarna med en omkrets på över tre och en halv meter. Trafiken på Essingeleden brusar strax intill och vid den lilla stigen genom skogspartiet har någon byggt en koja. En väg och ett mindre kontorshus skiljer ekarna från den övriga slottsparken.

– Just här är det kanske inte så attraktivt för rekreation med trafikbullret. Det är främst naturvärden som stått i fokus för oss.

Särskilt ansvar för gamla ekar

Stockholm har ett särskilt ansvar i Europa för gamla ekar, men på senare år har många avverkats trots att staden lovat att värna dem.

Konsulten Ekologigruppen gjorde en översiktlig undersökning av slottsparken för 20 år sedan, och konstaterade att den är ”ett av de viktigaste kärnområdena för ekar med höga naturvärden”. Enligt konsulten behövdes en grundligare inventering.

Men någon sådan gjordes aldrig. Därför presenterade föreningen ett eget underlag till domstolen. Bland annat visade Anders Tranberg på förekomst av de rödlistade arterna ekticka och oxtungssvamp. Alla de berörda ekarna hade positiva faktorer för biologisk mångfald som till exempel döda grenar, håligheter, mulm (lös murken ved), insektsgnag och gångar och kraftig grov bark.

En entomolog som följde med DN-journalisten Lars Epstein hit hittade inte mindre än fyra rödlistade arter i ett enda stickprov på mulm: skeppsvarvsfluga, orange rödrock, mindre svampklobagge och vedvivel. Två fladdermusarter har också observerats just där vi står, nordfladdermus och större brunfladdermus.

– I stället för att inventera grundligt sade Stockholms stad att det var ”osannolikt” att man skulle hitta skyddsvärda arter, men det höll inte i rätten.

Luckor i planprocessen

Undermåligt faktaunderlag om naturvärden och arter och brist på miljökonsekvensbeskrivning var två formella fel i detaljplanen som föreningen hittade, och fick rätt för i domstolen. Kretsen visade också på andra luckor i planprocessen.

Även Facebookgruppen Rädda ekarna på Kungsholmen har kampanjat för träden, men bara kretsen uppfyllde de formella kraven för att kunna överklaga.

Anders Tranberg visade på förekomst av rödlistade arter, till exempel oxtungssvamp. Foto: Anders Tranberg

– Stockholms stad tyckte inte att vi heller hade rätt att överklaga eftersom de ansåg att detaljplanen inte innebar ”betydande miljöpåverkan”. Man kan säga att staden ifrågasatte vår talerätt.

Den så kallade Århuskonventionen vägdes in i domen, en FN-konvention som ger civilsamhället inflytande i beslutsprocesser om miljöfrågor. Anders Tranberg tolkar utslaget från Mark- och miljööverdomstolen som ett genombrott jämfört med tidigare rättspraxis, särskilt eftersom HD avslog stadens överklagande.

– Vår talerätt fick stöd, även utan krav på betydande miljöpåverkan. Det är högintressant för alla miljöorganisationer. Kan man visa att en detaljplan påverkar miljön negativt går det att överklaga.

Läs mer om stadsnatur:

Naturen håller öppet när städerna stänger
Goda grannar i stadsnaturen
Hjälp att hitta ut i stadsnära natur
Artikeln publicerades i
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter