Logistik slår ut natur

Det blåser kallt uppe på Gorsingeberget i Strängnäs. Himlen är tjockt grå och från kalhygget syns två lagerlokaler längre ner. Den ena är alldeles ny och den andra kom för några år sedan, berättar Staffan Petré, ordförande i Naturskyddsföreningen Strängnäs.

Förr var det skog på berget. Nu är det mest stubbar och även de kan försvinna då nya byggnader ska ta plats.

– Om man tittar på andra logistikparker så går det väldigt snabbt nu för tiden. Pang, så är de där, nästan från ett år till ett annat, säger Staffan Petré.

Läs också: Fastighetsverkets skogsmissbruk

Skogen som drivkraft

Bredvid honom står Maria Hörnell och Ulrika Jansson som också är medlemmar i Naturskyddsföreningen och boende i området. De och många andra Strängnäsbor kämpar för att stoppa byggen som slår ut skog och natur.

Just på Gorsingeberget är det svårt att stoppa utvecklingen. Detaljplanen är klar och godkänd sedan länge. Gruppen går runt på hygget som de beskriver som ett skräckexempel. De vill ha kvar skogen, det är drivkraften.

– Lugnet att vara i skogen. För mig handlar det om att det ska finnas en skog, säger Ulrika Jansson.

Lovar tusentals jobb

Gorsingeberget är en del av ett planprogram på cirka 11 000 hektar där det planeras för nya logistikparker och verksamhetsetableringar. Projektet ska ge 1 000-tals jobb, enligt kommunen.

Det tror inte Staffan Petré som tycker att kommunen och exploatören har fel fokus.

– Det finns stora brister i deras långsiktighet, att det hela tiden ska handla om pengar, utveckling och arbetstillfällen. För en hållbar framtid behöver vi bevaraskog, säger han.

På Gorsingeberget tillhör marken främst kommunen, men delar ägs också av företaget Kilenkrysset som äger mycket mark runt om i planprogrammets område, bland annat på Strängnäsåsen. Där finns det fortfarande mycket skog kvar.

Bland tallar och granar går gruppen uppe på åsens hjässa. Staffan Petré som sedan i somras har inventerat skogar berättar om alla arter han hittat på åsen, bland annat den rödlistade arten svart taggsvamp. Vissa arter är lätta att hitta, som hänglaven han pekar ut i en gran.

Läs mer: ”Myndighet tar inte mer hänsyn än skogsbolagen”

Otillåten avverkning – polisanmäld

Vid åsens fot breder ett kalhygge ut sig. I det cirka en hektar stora området finns inte mycket att visa upp längre. Många viktiga arter lever i skogens mossa och behöver trädens skydd för att överleva, förklarar Staffan Petré.

– De klarar sig inte när man avverkar. När mossan blir solbelyst torkar den upp, dör ut med allt i den, säger han.

Staffan Petré stötte på kalhygget i höstas när han skulle inventera. Han blev förvånad och upptäckte sedan att det inte fanns någon avverkningsanmälan. Han rapporterade det till Skogsstyrelsen som i sin tur gjorde en polisanmälan. En förundersökning har inletts.

Utan företagets vetskap

Bakom avverkningen står Stora Enso som arbetar på uppdrag av Kilenkrysset. I ett uttalande skriver Stora Enso: ”Kilenkrysset har inte på något sätt agerat oaktsamt eller gjort något fel.”

Kilenkrysset har bekräftat att avverkningen skett utan företagets vetskap och säger sig inte vilja avverka innan det finns en detaljplan.

Enligt Maria Hörnell är det företagets taktik. Att börja avverka och planera innan det fått godkänt från kommunen. Inom Strängnäskretsen finns en oro för att nya kalhyggen ska breda ut sig över åsen, men de tänker inte ge upp.

Läs också: Domstolen river upp tidigare dispenser till avverkning

Starkt stöd och engagemang

För Maria Hörnell är det ideella arbetet en självklarhet. Tillsammans med Naturskyddsföreningen och fler engagerade Strängnäsbor känner hon ett starkt stöd och engagemang, något som växt när kommunens planprogram presenterades i höstas.

–När det kom fram, då jäklar. Nu agerar man kraftigt mot planer som kommunen tar.

I mars började kretsen projektet ”Gör om, gör rätt” som tar avstamp i planprogrammet. Projektets deltagare ska få insyn i kommunens arbete och hur det påverkar natur och miljö i området. Arbetet finansieras av Naturskyddsföreningens rikskansli.

Maria Hörnell är även engagerad i grannkommunen Eskilstuna som har liknande planer på byggen som hotar jordbruksmark. Hon hoppas att fler vill engagera sig även där.