Annons
Domstolen river upp tidigare dispenser till avverkning

Knäroten känns igen på de mörkgröna bladen, som på Naturvårdsverkets hemsida beskrivs som spetsigt äggrunda. När den blommar har den vita blommor. Knäroten på bilden är fotograferad på våren, efter en övervintring. Foto: Isabelle Strengbom

Domstolen river upp tidigare dispenser till avverkning

Mark- och miljööverdomstolen avslår flera markägares ansökningar om dispens att få avverka skogsområden där den fridlysta arten knärot växer. I och med beslutet vinner den lokala Naturskyddsföreningen och skogsgruppen i Stjärnsund en lång rättslig kamp.

Den lilla vitblommande orkidén knärot har medfört dålig stämning i flera år, kanske främst i Dalarna men på senare tid har växten seglat upp på kartan också i andra delar av Sverige. Allt fler ger växten mer och mer uppmärksamhet. Och det finns skäl till det.

Blomman har makt att stoppa avverkningar. Den är en så kallad nyckelart, och dess förekomst tyder på att skogen har höga naturvärden.

Om knäroten identifierats i en skog får det området inte avverkas, men systemet bygger på att det finns vetskap om att arten växer där.

Aktiva har inventerat och överklagat

De ideellt aktiva i Stjärnsunds skogsgrupp har lagt många timmar på att inventera avverkningsanmälda skogar och rapporterat in när de hittat arter som klassas som skyddsvärda, som till exempel knäroten. De inventerar också skogar som än så länge inte avverkningsanmälts, för att veta hur landskapet ser ut redan innan en avverkning planeras.

De har även överklagat beslut från domstolar och ansvariga myndigheter. På det här sätter har de stoppat många planerade avverkningar i Dalarna.

Läs mer: De slåss för skogen 

River upp tidigare beslut om dispens

Den 28 februari kom ett beslut från Mark- och miljööverdomstolen som fick stora reaktioner från miljöengagerade såväl som markägare. Domstolen nekar sex markägare i Hedemora och Rättvik dispens att få avverka i ett skogsområde där det växer knärot.

Länsstyrelsen godkände tidigare dispenserna, vilket överklagades av Stjärnsunds skogsgrupp tillsammans med Naturskyddsföreningens länsförbund i Dalarna.

”Kom som en stor överraskning”

Philipp Weiss i Stjärnsunds skogsgrupp säger att beslutet fick honom att tappa andan.

– Beskedet kom som en stor överraskning måste jag säga. De skulle ha avgjort det här i oktober förra året men det sköts fram på obestämd tid och vi trodde att det skulle dröja ännu längre, och vi förväntade oss inte att de skulle komma med något definitivt avgörande. Men det här är ett glasklart beslut som dessutom river upp en tidigare dom som stått i vägen för naturvården. Det känns otroligt fint.

Engagerade i skogsgruppen i Stjärnsund har tidigare berättat för Sveriges Natur om en fientlig och hotfull stämning mellan dem och skogsägare. De har beskrivits som miljöterrorister och kallats för den islamistiska terrorgruppen IS på grund av sina inventeringar och sina överklaganden.

– Det känns bra att vi nu fick rätt från högsta instans. Sedan beslutet kom är det faktiskt flera stycken som tidigare varit negativt inställda till vårt arbete som nu vill ses på en fika och prata lite om vad som egentligen händer i skogarna här, säger Philipp Weiss.

Domstolen pekar på möjlig ersättning

Tidigare har det varit möjligt för markägare att få tillstånd att avverka med så kallade hänsynsområden även om det finns knärot i skogen, trots att områdena varit för små för att garantera knärotens överlevnad. Alla sex aktuella dispensansökningar innehöll den här typen av hänsynsområden.

Myndigheter och domstolar har godkänt dispenser med argumentet att skogsägarna inte ska drabbas av oproportionerlig inskränkning i sin äganderätt genom att skogsbruket avsevärt försvåras. Nu pekar domstolen i stället på markägarnas möjlighet att få ersättning, vilket ändrar rådande praxis.

”Granbarkborrarna väntar inte på några myndighetsbeslut”

Owe Eibrant äger skog i Stjärnsund. År 2020 avverkningsanmälde han ett av de områden som nu fått avslag till dispens av Mark- och miljööverdomstolen. Sedan 2020 har han sålt den berörda fastigheten men han äger annan skog och är kritisk till beslutet.

– Det blir ju ett inkomstbortfall när vi inte kan ta ner träden. Skogen är över hundra år gammal och det finns en hel del granbarkborrar på det här området. De väntar inte på några myndighetsbeslut innan de förstör träden.

Men kan det inte vara positivt om de här gamla träden får stå och ni får ersättning?
– Jag anser att det är en principfråga, ersättning är bättre än ingenting. Men skogsägare ska ha rätt att följa sin skogsbruksplan som vi har gjort, det får vi inte i och med det här beslutet.

Vill se tydligare regler

Högsta Domstolen har nyligen kommit fram till att det går att få ersättning för en markägare när en skog inte får avverkas på grund artskydd. Reglerna för ersättning är däremot krångliga och gäller bara under vissa omständigheter.

Både skogsgruppen i Stjärnsund och Naturskyddsföreningen anser att det måste bli lättare för markägare att få ersättning när en skog skyddas och inte får avverkas.

– Nu måste riksdag och regering lösa ersättningsfrågan i skogen så att det blir tydligt för markägaren hur de ska gå till väga. Det är för krångligt idag, och det dåligt uppbyggda systemet skapar otrygghet för både skogsägare och miljövärden. Politiken borde ta ett större ansvar för att minska målkonflikterna i skogen och värna alla skogens värden, säger Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall i ett pressmeddelande.

Granbarkborren är en omdebatterad insekt

Frågan om granbarkborrars påverkan på skog är återkommande i debatten om skogsbrukets utformning. Alla markägare som ansökt om dispens i det aktuella fallet har också angett att de har problem med angrepp av granbarkborre.

Domstolen skriver att det är osäkert vilken omfattning angreppen har, och att granbarkborreangreppens påverkan på knärotens bevarandestatus inte beskrivits tillräckligt tydligt. Enligt Naturskyddsföreningen gynnas insekten av ett skogsbruk med kalavverkningar.

– Generellt vinner granbarkborren på kalhyggen, och genom ett annat skogsbruk skulle vi kunna få skogar som är mer motståndskraftiga mot angrepp. Det är svårt för oss att uttala oss i ett  enskilt fall men rätten har resonerat kring granbarkborren i området. Själva ersättningsfrågan är något som hanteras i en annan process, säger Beatrice Rindevall.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X