Ginkgo – urgammalt träd som ger kunskap

– Släktgruppen ginkgo har funnits på jorden i mer än 250 miljoner år och är en ganska vanlig fossil, säger Margret Steinthorsdottir.

Ginkgo – urgammalt träd som ger kunskap

I hennes samling finns över 500 ginkgolöv från hela världen. Men hur kommer det sig att Margret Steinthorsdottir brinner så för ginkgoträdet?

Varför kallas ginkgo för ett levande fossil?

– Släktgruppen ginkgo har funnits på jorden i mer än 250 miljoner år och är en ganska vanlig fossil. I dag finns endast arten Ginkgo biloba kvar på jorden. Den är väldigt populär i Asien på grund av sina vackra löv som gulnar lagom till höstfestivalerna. Nu har människor spridit växten över nästan hela världen.

På vilket sätt är löven viktiga?

– På alla löv finns något som kallas för klyvöppningar. De är små hål som andas in koldioxid från luften, vilket är viktigt för fotosyntesen. Beroende på hur mycket koldioxid som finns i atmosfären behöver växten fler eller färre klyvöppningar. Den här variationen kan vi också se i fossillagren och nu vill vi jämföra de fossila löven med levande löv.

Är det bara koldioxid som påverkar klyvöppningarna?

– För att undersöka detta har jag startat projektet ”Global Ginkgo”. Människor från hela världen skickar mig löv från lokala träd. Nu ska jag snart jämföra löven för att se om de har olika många klyvöppningar i olika klimatzoner. Ju mer vi vet desto bättre blir framtida klimatmodeller på att förutse hur världen påverkas av klimatförändringarna.

Hur föddes projektet?

– Idén fick jag efter ett seminarium i Stockholm. Jag drack öl med några klimatmodellerare och diskuterade vad som fattas i dagens modeller av klimatförändringarna. Hittills har man använt analyser främst gjorda på sedimentavlagringar i havsbottnar för att beräkna hur mycket koldioxid som tidigare fanns i atmosfären. Att istället titta på skillnaden i antalet klyvöppningar kan ge bättre uppskattningar.

Har du något favoritträd?

– Det står två ginkgo nere i den botaniska trädgården, sedan finns det ett mindre exemplar utanför Geohuset vid Stockholms Universitet. Och visste du att nästan två hundra exemplar har planterats vid Hornsgatan i Stockholm? De sattes ut 2010 för att filtrera stadsluften.

Fotograf Oskar Omne
Artikeln publicerades i
Gilla, dela och diskutera våra artiklar på Facebook Följ oss på Facebook
Senaste nyheterna