Reformer styr plånboken mot grönt

Reformer styr plånboken mot grönt

Funderar du på ny elbil med tillhörande elproduktion och laddstolpe i hemmet? Då är du i fokus för årets konsumentinriktade miljöreformer.

Illustratör Jens Magnusson

Nya bilen

Det skruvas vidare på det så ­kallade bonus-malus-­systemet som ska få fler att göra ett klimat­smart val vid nybils­inköp. Bonusen för nollutsläppsfordon höjs till 70 000 kronor, för att sedan göra ett stort hopp ner till 45 000 från ­1-gramsutsläppare och uppåt. Samtidigt sänks gränsen för malus, den förhöjda fordonsskatten, vilket gör att fler törstiga fordon ska betala den höjda fordonsskatten de första tre åren. Som mest höjs malusavgiften med 8 400 till 45 938 kronor.

Beräkningen bakom förmåns­värdet för bilar kommer ­samtidigt förändras för att ­komma bort från att förmånen gynnar fossil­drivna bilar i förhållande till andra varor och tjänster. I ­praktiken handlar det om höjningar på några tusen kronor per år.

Bränslet

Den reform som bedöms ge mest utsläppsminskning ­kommande år är förstärkningen och ­förlängningen av bränsle­bytet. Höjningen i takt med reduktions­plikten (kravet på leverantörer att minska ­utsläppen av växthus­gaser från bensin och diesel genom att blanda i hållbara biodrivmedel) kommer dock troligen inte att medföra högre pris vid pumpen i år. En annan miljö­politisk reform, ­BNP-indexeringen som skruvar upp takten i bränsleskatte­höjningen, pausas nämligen. Utsläppen minskar därmed något ­mindre än om indexeringen fått vara kvar. Konsekvenserna av alltför höjda priser vid pumpen är avskräckande för flera av ­januaripartierna.

Nya besticken

Som den kanske minsta nyheten ska Sverige vid halvårsskiftet ha fasat ut ett antal plast­artiklar, bland annat engångs­bestick och sugrör, till följd av ett EU-direktiv. Det behöver dock inte bli dyrare för slutkonsumenten, utan beror på vilka alternativ som fasas in.

Laddsugen?

Är du en av dem som fått ­vänta­ länge på att få tillbaka en stödpeng för att du satsat på solceller? Tanken med det gröna avdraget, som ersätter nuvarande stöd för installation av solceller, laddpunkt och lagring av egenproducerad el, är att man nu ska slippa fundera på om budgeten räcker för att man ska få pengar tillbaka. Men reformen har en baksida, både subventions­graden och max­beloppen som ges i stöd sänks. Som mest kan avdraget uppgå till 50 000 kronor per år.

För bostadsrättsföreningar och andra flerbostadshus kommer en nygammal energisatsning tillbaka. 900 miljoner kronor ska läggas på ett nytt stöd för energi­effektivisering, med hoppet om att undvika tidigare missar med liknande reformer.

EU-reformer

Flera nya ­reformer på EU-nivå inleds i år: Bland annat kan det bli ytterligare krav på återvunnet ­material i fler ­produkter.

Senaste nytt!

På sverigesnatur.org kan du läsa vidare om olika ­reformer hos de aktuella myndigheterna.

Illustratör Jens Magnusson
Artikeln publicerades i