Ord för omställning

När världen ändras behöver vi ord för att prata om det som händer, och för att ge och få kunskap. Ords betydelse är inte alltid självklar, inte heller i frågor om miljö och klimat. 

Vad menar vi med hållbar utveckling och vad betyder egentligen resiliens? I juni 2021 startade Språkrådet Hållbarhetstermgruppen, som lyfter fram och förklarar svåra klimatbegrepp.

– Vi är mitt i en omställning och orden är en del av den, säger Karin Webjörn, språkvårdare vid Språkrådet. 

De senaste åren har hon och hennes kollegor märkt ett ökat behov av att finna ord på svenska för de ofta komplicerade och abstrakta begrepp som används för att beskriva klimatkrisen och dess konsekvenser. 

Det saknas bra svenska termer, men även beskrivningar av vad de står för. 

– Vi ser att det används många olika svenska termer för kanske samma begrepp, och många engelska uttryck med lite svävande betydelse, och att människor letar efter ord för det här. Vi får också fler språkfrågor, framför allt om hur man ska benämna begrepp på svenska. Med det följer: Vad står uttrycket för, vad betyder det? Och krisen berör ju var och en av oss så det är verkligen ett samhälleligt behov. 

Hållbarhetstermer som en del av de globala målen

Språkrådet ser Hållbarhetstermgruppen som ett sätt att hjälpa till i arbetet med att uppnå de 17 globala målen för hållbar utveckling. Språkrådet bidrar med terminologisk metod och språklig expertis, medan representanter från klimat- och miljöforskning, myndigheter, medier och intresseorganisationer tar med sina perspektiv.

– Eftersom det i många fall handlar om engelska uttryck som behöver svenska benämningar har vi också med en facköversättare, säger Karin Webjörn.    

Gruppen vill nå så många som möjligt: politiker, myndigheter, lärare, journalister, helst alla. För klimatkrisen angår oss alla, och språket har en viktig funktion:

– Vi behöver ord för att kunna prata om det här stora och svåra. Omställningen leder till att det hela tiden skapas nya företeelser och vi behöver ord för att sprida kunskap om dem, lära oss mer och utvecklas. 

– Jag tänker att språket kan hjälpa till att koppla kunskapen till vår egen vardag. 

Ledstjärnan är begriplighet. Det måste inte alltid vara ett svenskt ord men termerna ska kunna hanteras i svenska språket.

– Det är inget konstigt i sig med inlånade termer, och det här är ett globalt problem där arbetsspråket är engelska. Men där vi kan vill vi gärna rekommendera en svensk term, inte minst för att det ofta förekommer många olika uttryck. Då kan det vara relevant att rekommendera en svensk benämning, men vi visar alltid på att det förekommer fler. 

Undviker luddiga begrepp

Språk väcker känslor och associationer. Det måste den som arbetar med termer försöka bortse från för att nå fram till begreppens kärna. Viktigt är också att peka på ord som mest blir fluff.

– Många ord används lite svepande, som grön, hållbar, miljövänlig, och är jätteeffektiva för att snabbt skapa en uppfattning och en sorts känsla: ”Jaha, grön – grön el, grön diesel – det är någonting bra.” Men vad orden egentligen innebär är väldigt luddigt. Så vi försöker picka hål på de här trendorden.

Mellan allmänspråk och fackspråk finns också en gråzon. Ett allmänt ord kan i fackspråket få en betydelse som inte alls är uppenbar för den oinvigde, berättar Karin. 

Hon jämför med pandemin då rekommendation, social distansering och karantän plötsligt var på allas läppar: ord som betyder väldigt bestämda saker för en ämneskunnig, men som kan ha en mer oprecis betydelse för andra språkanvändare. 

– Ett begrepp vi jobbar med nu är klimatkänslighet. ”Känslig” så som vi ofta använder det skulle kunna få oss att tro att det handlar om en sorts ömtålighet, men klimatkänslighet används med en väldigt exakt betydelse och kan beskrivas som ett mått på hur klimatet reagerar vid en viss ökning av halten koldioxid i atmosfären. En språklig krock där ytan kan förleda oss att tro att det handlar om något som är, tja, lite känsligt, medan det i själva verket handlar om något väldigt specifikt.

Ord tillgängliga för alla

Hittills har gruppen arbetat med tio begrepp men många fler står på tur. Till exempel ekonomiska – cirkulär ekonomi, downcycling, upcycling. Arbetet tar tid.

– Tio poster på ett halvår låter inte mycket men det är jättemycket ur ett terminologiskt perspektiv. 

Det svåra är att ringa in begreppen och beskriva dem på ett tillgängligt vis, både i definitionen och i den tillhörande texten. 

– Vi får inte tulla på korrektheten, men vi kan inte heller alltid använda definitionen med den djupaste kunskapen. Då skulle vi missa syftet: att nå så många som möjligt.