Mångfald av liv under ytan

Mångfald av liv under ytan

Det finns en fantastisk mångfald av liv under vattenytan som de flesta aldrig ser. Naturskyddsföreningens fototävling Underverk öppnar upp en hotad vattenvärld.

I dag räknas cirka 300 arter i svenska hav och 240 arter i sjöar och vattendrag som sårbara eller hotade. Siffrorna är hämtade från Sveriges vattenmiljö som samlar och presenterar fakta från forskning och miljöövervakning.
Förändrade eller försämrade livsmiljöer är ett stort problem. Effekter av övergödning syns fortfarande tydligt och de syrefria havs­bottnarna är större än någonsin. Försurning i sjöar och vattendrag samt skador från trålfiske i havet är exempel på problem i specifika vattenmiljöer.
Det finns även positiva förändringar. Arter högst upp i näringskedjan som gråsäl, knubbsäl och havsörn har ökat. Även bestånd av vissa fiskarter återhämtar sig.
Men sammantaget visar undersökningarna av biologisk mångfald att det är långt kvar för att uppnå Sveriges mål och åtaganden om ett rikt växt- och djurliv i havsmiljön. Läs mer på www.sverigesvattenmiljo.se.

Tanken med Naturskyddsföreningens fototävling var att sprida ­kunskap om den biologiska mångfalden i svenska hav och sötvatten och att visa hur mänskliga aktiviteter hotar växter och djur. Kvaliteten var hög bland de 247 inskickade bidragen, så juryn fick en svår uppgift. Bilderna kommer också att visas i utställningen Havets värden.

Blågyltan är en vacker men svårfotograferad fisk, känslig för rörelser. För att ta bilden fick fotografen Ingvar Eliasson sitta väldigt stilla och bara andas då och då. Läs en intervju med honom efter bilderna.
Gråsäl tillhör arterna som ökat. Bilden är tagen vid Måkläppen, Sveriges sydligaste punkt och största sälreservat. Ibland simmar sälarna med fotografen Sven Blomqvist. Reservatet är bara öppet för allmänheten i november-januari, så det är kallt i vattnet.
Kompassmaneten föredrar egentligen sydligare vatten, men efter en höststorm hade denna kommit in mot norra Bohuskusten. Magnus Lundborg tog bilden.
Plattfisken med en igel vid ögat är fotograferad vid Åhusbryggan i Åhus av Patrik Svensson.
Havsborstmask fotograferad i Tjurpannans naturreservat, Bohuslän, av Magnus Lundborg.
För att fånga ­paddornas lek fick Ingvar Eliasson flyta helt stilla med uppblåst torrdräkt i en skånsk skogstjärn. ”Hanarna sätter sig på honan och drar och sliter för att vara på plats när hon trycker ut sin romsträng. De kan nästan ta död på henne”, säger han. Läs mer i intervjun efter bilderna.
Blå jungfrusländor som parar sig och en blåbandad jungfruslända i bakgrunden. Fotograferade på gul näckros av Åsa Fredh i Ronnebyån vid Hovmantorp.
Näckrosorna är fotograferade av Marko T ­Wramén i Skällingesjön, Halland, för konst­projektet Waterlife.
Spökmärlor är kräftdjur som kan sätta sig fast i stora mängder på rev och koraller. Den här är fotograferad vid de otillgängliga Persgrunden nordväst om Väderöarna, så långt västerut man kan komma i Sverige. ­”Djurlivet där är ­fantastiskt rikt och vattnen klara”, säger ­fotografen Ingvar Eliasson. Läs mer om hans bildskapande i intervjun nedan.
Stenar bevuxna med rödalger och tång vid Äspet, Åhus, fotograferade av Patrik Svensson.
Patrik Svenson mötte signalkräftan i den lilla sjön Vitavatten i Olofström.

Uthållighet och tålamod avgörande

– De flesta har inte mer inblick i undervattenvärlden än vad man ser från ytan, maneter och sånt. Att komma ner och sätta ljus på det okända fascinerar mig.

Det säger Ingvar Eliasson som fick med flest vinnarbilder i Naturskyddsföreningens bildtävling Underverk. Till vardags är han läkare, verksamhetschef inom klinisk mikrobiologi i Skåne. Men på fritiden är han passionerad undervattenfotograf.

Ingvar Eliasson. Foto: Alex Mustard

Uthållighet och tålamod är avgörande för att få bra bilder, anser han. Och kunskap.

– Naturfoto handlar sällan om lyckträffar. Man måste kunna en hel del om djurens beteende och vilka förutsättningar och säsonger som gäller för att få bra bilder.

Tekniken är också en spännande utmaning: att ha koll på dykteknik, flytkraft och luftförråd samtidigt som man ska hantera en avancerad systemkamera.

Bilden av paddorna är tagen i en skånsk skogstjärn. Tidsspannet för parningen är bara några dagar, sedan är det försent.

Ingvar låg och flöt i en uppblåst torrdräkt minst en timme för att ta bilden, helt stilla för att inte göra vattnet grumligt.

– Folk promenerade förbi intill med barnvagnar och hundar. Det väckte viss förundran att någon låg och såg död ut i vattnet, men som tur var hade jag vänner på land som kunde förklara.

Paddhanarna sätter sig fast på honan under parningen och drar och sliter för att vara på plats när hon trycker ut sin romsträng.

– De kan nästan ta död på henne. Det är en spännande upplevelse att se. Det är liksom ingen hejd på dem, sticker du ner handen i vattnet vid rätt tid kommer hanarna att klamra sig fast på den också.

Blågyltan är en rörlig och revirhävdande revfisk som är svår att fotografera. De lever i harem med en dominerande hane. När hanen dör kan stora honor byta kön och bli hane, så kallad blåstråle. Ingvar Eliassons bild är tagen i norra Bohuslän.

– De är otroligt känsliga för rörelse och sticker undan direkt. Du kan aldrig simma ifatt och få en bra bild.

Tricket är att kolla in var reviret är och hur hanen bevakar det.

– De går ofta i varv. Man letar rätt på ett lugnt ställe och bevakar det, andas och rör sig så lite som möjligt. Det bästa är att ha en återandningsapparat, en rebreather, så att det blir helt tyst och bubbelfritt.

Du ligger i bakhåll alltså?

– Ja, precis. Många frågar hur jag får mina bilder, de lyckas inte fast de simmar runt och fotar mycket. Jag brukar förklara att mitt mål är att ta en enda bild på ett dyk. Man måste veta exakt vad man är ute efter och vara där på rätt tid.

Enligt Ingvar ses undervattenfotografer som den sämsta parkamraten bland andra dykare, längst ned i rangordningen.

– Den som dyker med oss får bara sitta och hänga utan att något händer. Eller bli utskälld för att vara i vägen …

Det är snart 50 år sedan Ingvar Eliasson tog dykcertifikat (han fyller 63 i år) men det riktiga intresset för undervattenfoto började först med de digitala kamerorna i början av 2000-talet.

– Jag gjorde några dyk i svenska vatten och sedan i Röda havet med uppgraderad systemkamera i undervattenhus och blev eld och lågor.

Sedan har han bland annat varit med och utvecklat undervattenfoto inom Svenska sportdykarförbundet, vunnit SM-titlar och tävlat i flera VM med Jonna Bergström som visade bilder i SN 5/2012. Tillsammans har de tagit VM-silver i flera klasser.

– Fast jag ser mig mer som fotokonstnär än tävlingsmänniska.

Porträttbilder och annat naturfoto står också på agendan. I Vänersborg där han bodde tidigare startade han en naturfotogrupp i den lokala Naturskyddsföreningen. I dag bor han i Helsingborg men är fortfarande med i gruppen som mentor och bildkritiker.

Utrustning: Numera ett Nikon 500 i undervattenhus från Seacam med dubbla undervattenblixtar från Ikelite. När bilderna i tävlingen togs hade han en Fujifilm S5Pro. Objektiv bl a 105 mm makro, 10,5 mm fisheye och 17-55 zoom.

Läs mer om havsmiljö:

Vår distans till havet
Vrak på havsbottnen kan orsaka stor skada
Sälar inte det stora hotet mot fisk i Östersjön
Tillsammans visar vi upp det bästa av naturen Följ oss på Instagram